Den nya generationen av dopingmedel ökar effekten av beetendeterapi

Mentalaövningar som stärker prestationsförmågan har traditionellt inte räknats som doping. Men hur ska man betrakta det nu när läkemedel kommer som i enskilda doser stärker effekten av beteendeterapi?

Dopingmedel är typiskt preparat som antingen gör träning mer effekt avseende effekt på kroppen t.ex. anabola steroider. När det kommer till preparat som påverkar hjärnan handlar det genomgående om sådant som tas vid tävling som antingen är stimulerande eller lugnande.

Vad är idrottspsykologi?
Riksidrottsförbundet menar att det handlar om träna och lära sig mentala färdigheter för att nå kapacitet både psykiskt och socialt. I princip är det här sådant som ofta faller under beteendeterapi eller enkla mentala övningar som t.ex. visualisering.

Att mena att sådant är doping är ju inte alls rimligt. Tvärtom stämmer det väl med idrottens anda: att ärligt stärka sin kapacitet.

Här ser man hur Riksidrottsförbundet ser på idrottspsykologi. Ett alternativt synsätt vore om man sa att idrottspsykologi handlar om att förebygga eller behandla psykiska problem som uppstår p.g.a. idrott.

IPS-profil
Riksidrottsförbundet arbetar faktiskt aktivt med och stödjer idrottspsykologi. De har bl.a. utvecklat tester för detta. Ett sådant test är det internetbaserade idrottspsykologiska testet IPS-profil som de utvecklat tillsammans med Peter Hassmén, professor i idrottspsykologi och hans doktorand Carolina Lundqvist. En bild från testet syns neda:

Mer finns att läsa här: www.ipsprofil.rf.se.

Coaching
Idrottspsykologin har dessutom lämnat idrotten och används numera för alla som vill stärka sin mentala prestationsförmåga. Det är stort och ofta kallas det för coaching och den tränar folk är en coach d.v.s. tränare. Ett företag beskriver att det deras coach kan göra som bl.a. följande:

• Öka prestationer inom idrott, arbetet eller i skolan.
• Förbättra relationer och kommunikationen.
• Att eliminera eller ersätta beteende som påverkar dig eller andra negativt.

Stridskonsten och beteendeförändrande droger
Många av metoderna fanns förövrigt ännu tidigare inom de större militära organisationerna i världen. Fortfarande ligger man före där av vad det jag kan se och betydligt mer finns säkert dolt.

Där används också ofta läkemedel som komplement. Både USA och UK använder t.ex. centralstimulerandei stridssituationer för att påverka prestationsförmåga. En användning är att öka antalet start- och landningar med stridsflyg och minska antalet olyckor. När de ska sova används sömnmedel och typiskt kortverkande benzodiazepiner.

Modafinil som anses vara mindre riskabelt (troligen mindre beroendeframkallade) än amfetamin är idag vanligare även om amfetaminer fortfarande används. I Sverige är modafinil godkänt som läkemedel mot narkolepsi. Men som Läkartidningen skriver har få jämförande studier genomförts mellan modafinil och amfetaminer. Det tar tid innan risker med läkemedel som påverkar hjärnan blir kända.

Modafinil är idag dopingklassat men under en period var effekten känd hos idrottsmän men det var ännu ej dopingklassat.

Framtidens dopingmedel?
Det finns ämnen som stärker effekten av beteendeterapi. Ett av dessa är cykloserin som är ett gammalt antibiotika mot TBC. Det har nu patenterats för ett nytt användningsområde där det ökar effekten av beteendeterapi mot bl.a. fobier och post-traumatisk-stress. Det är troligen också effektivt mot rökning och andra drogberoenden och studier pågår där. Riskerna med cykloserin är troligen få.

Patienten tar cykloserin vid terapisessionerna vilket kanske handlar om fem till tio sessioner vid behandling av t.ex. en fobi. Resultatet blir kraftigt bättre resultat på betydligt färre sessioner.

I hjärnan stimulerar det en process som stärker just effekten av den typ av inlärning som beteendeterapi tros påverka. Här är en artikel jag skrev om cykloserin på Nyfiken vital. Man tror att ämnen som liksom cykloserin är agonister för NMDA receptorn stimulerar det man kallar Hebbiansk inlärning. Donald Hebb uttryckte sin teori som:

Let us assume that the persistence or repetition of a reverberatory activity (or "trace") tends to induce lasting cellular changes that add to its stability.… When an axon of cell A is near enough to excite a cell B and repeatedly or persistently takes part in firing it, some growth process or metabolic change takes place in one or both cells such that A's efficiency, as one of the cells firing B, is increased.

(Hebb,The organization of behavior, New York, Wiley, 1949)

Nytt dopingmedel för coching?
Tittar vi på coaching kan den här typen av läkemedel med mycket stor sannoliket öka resultatet kraftigt. På en session där du lär dig att vilja vinna uppnår du kanske lika mycket som på två till tio sessioner.

Cykloserin är inte narkotika klassat och kommer därför vara mycket svårt att stoppa tillgången till. Vad mera är det betydligt billigare och enklare att framställa än nästan alla idag vanliga dopingmedel. I många fall kommer det ge en större effekt.

Vidare tas det vid ett fåtal doser och finns inte kvar i kroppen särskilt länge. Vidare tror jag (jag faktakontrollerade det inte nu) att cykloserin utövar sin effekt genom att bilda serin som just har denna effekt och finns naturligt i vår kropp.

Effekten kommer däremot finns kvar mycket länge i form av det man lärt sig. Ett års vila från träningen där man bygger upp sig efter en skada kan t.ex. kombineras med cyklosering.

Frågan är hur man ska betrakta cykloserin? Är detta dopingmedel? Jag anser det men det är så vitt jag inte ett dopingmedel idag.

Okända risker
Sådana här preparat är olämpliga att användas utanför vård av sjukdomar. De har ibland bieffekter som är okända vid användning som blir oftare än vid de kliniska studierna. För doping lär troligen preparatet användas vid många terapisessioner.