Nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en sjukdom där skador uppstår i en del av hjärnan. Resultatet blir brist på signalsubstansen dopamin som är kritiskt för en mängd funktioner i kroppen. Här har några befintliga behandlingsmetoder och några som forskning pågår kring antecknats i sammanfattning tillsammans med länkar.

Orsaken till sjukdom identifierades under 1950-talet av svensken Arvid Carlsson och han fick senare Nobelpriset för det. Behandling av sjukdomen syftar till att försöka kompensera för bortfallet av dopamin.

I bilden visas aktivitet i hjärnan av dopamin. Vid Parkinsons sjukdom blir aktiviteten lägre p.g.a. mindre dopamin:

1. Befintliga läkemedel
Befintliga läkemedel syftar genomgående till att öka nivåerna av dopamin för att därmed kompensera för bristen. Det minskar symptomen på sjukdomen.

1.1. L-dopa
L-dopa är ett förstadium till dopamin och har sedan 1967 varit den vanligaste behandlingen. Tillskott med L-dopa tillsammans med ämnen som hindrar att det bryts ner ökar nivåer av dopamin och minskar symptomen på Parkinsons sjukdom.

Effekten av behandlingen minskar med tiden.

Wikipedia: L-dopa

1.2. MAO-B hämmare
MAO är enzymer som bryter ner monoaminer. Bland monoaminerna finns dopamin, serotonin och nor-adrenalin. MAO-B bryter ned "överskott" av fritt dopamin. MAO-B hämmare minskar aktiviteten hos MAO-B och kan därmed medverka till mer dopamin.

Två sådana läkemedel är selegilin och rasagilin. Rasagilin är den nyare av de båda. Läkemedelsverket bedömer att värdet av de båda är likvärdigt. De används som enda behandling vid tidig Parkinsons eller som tillägg till levodopa i senare stadier.

Läkemedelsverket: Azilect (rasagilin)

2. Nya läkemedel
Forskning mot nya läkemedel bedrivs inom flera områden. Dessa kan grovt delas in i två effekt:

• Läkemedel som man hoppas ska skydda cellerna mot vidare skador.
• Läkemedel som kompenserar för bortfall av dopamin.

2.1. Hämmare av jonkanalen för Ca2+
Ett område där forskning pågår är kring jonkanalerna. Det kan vara möjligt att man kan skydda mot nya skador genom att blockera jonkanaler. I ett forskningsprojekt såg man att dopaminceller blev känsligare för gifter när de började, senare under deras livstid, använda kalciumjoner för signalering.

I ett nytt projekt följande man upp detta. Forskarna blockerade jonkanalen för kalcium med ett läkemedel mot högt blodtryck (Isradipin) hos råttor med Parkinsons sjukdom. Resultatet blev att sjukdomen bromsades och en del dopaminceller som "tystnat" började arbeta igen.

Nyfiken vital: Läkemedel mot högt blodtryck bromsar Parkinsons sjukdom
FASS.se: Isradipin

(notera att jag skriver för Nyfiken vital)

2.2. Safinamide från Newron Pharmaceuticals och Merck KGaA
Ett läkemedel under utveckling är safinamide. Safinamide är en MAO-B hämmare men blockerar också jonkanaler för Ca2+ och Na+ och hindrar frisläppande av glutamat. Man hoppas att det ska kompensera för brist på dopamin genom den MAO-B hämmande effekten och motverka nya skador via den övriga effekten.

En nyligen avslutat fas III studie blev dock en mindre besvikelse. Effekten var inte så god som man hoppats. En ny studie kommer dock ske eftersom Newron Pharmaceuticals tror att brist på effekt endast är fallet i den högre av de två doser som utvärderades.

Newron Pharmaceuticals: Newron Announces 18-Month Safety and Efficacy Data of Phase III Trial of Safinamide (PDF)

2.3. Deep brain stimulation (DBS)
En operation där en "pacemaker" sätts in i hjärnan. Denna stimulerar en given del av hjärnan vilket ökar aktiviteten. DBS har använts mot depression och Parkinsons sjukdom. Behandlingen är ny, inte utan risker och finns i USA.

University of British Columbia: DEEP BRAIN STIMULATION FOR MOVEMENT DISORDERS

2.4. Amfetaminer kanske ger nya läkemedel
Amfetaminer har använts som behandling av Parkinsons sjukdom. De ökar mängden av fritt dopamin och kan därför minska symptomen. Amfetaminer som behandling används inte längre.

Något förvånande pekar studier på råttor att effekten inte nödvändigtvis helt kan förklaras med att amfetaminer får lagrat dopamin att släppas ut. Även hos råttor som nästan helt saknade dopamin kunde amfetaminer ta bort symptomen. Forskarna Duke University hoppas att denna kunskap ska kunna leda fram till nya läkemedel med denna effekt men utan de risker som finns med amfetaminer.

Duke University: Amphetamines Reverse Parkinson's Disease Symptoms in Mice

3. Mer som skyddar
Forskning och studier har identifierat faktorer som kan medverka till att skydda mot skador som tros ge Parkinsons sjukdom eller som snabbar upp sjukdomens utveckling. Andra faktorer tros öka risken.

3.1. Antioxidanter och oxidativstress
Fria radikaler skapar oxidativstress och kan skada celler. Oxidativstress tros associerat till ökad risk för Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Antioxidanter motverkar oxidativstress genom att fånga upp de fria radikalerna innan de skadar cellerna.

En kost rik på antioxidanter förebygger därför kanske Parkinsons sjukdom eller kanske är av värde vid sjukdom. Antioxidanter finns bl.a. i frukt, grönsaker, grönt te, vitt te, rooibos. gurkmeja m.fl. livsmedel.

Inga av dessa samband kan dock sägas vara bevisas.

Science Daily: Separating The Brain's 'Bad' From 'Good' Iron.
Medical News Today: Switch For Brain's Natural Anti-Oxidant Defense Identified By Scientists: Implications For Alzheimer's, Parkinson's And Other Brain Diseases
Pub Med: No evidence for systemic oxidant stress in Parkinson's or Alzheimer's disease.

3.2. Nikotin
Förvånande för en del kanske tycks användning av tobak minska risken för Parkinsons sjukdom. Orsaken kanske är att nikotin ökar mängden av fritt dopamin. Nikotin kan öka denna mängd med upp till 60%.

Science Daily: Smoking Associated With Lower Parkinson's Disease Risk
Nyfiken vital: Nikotin höjer dopamin med upp till 60%

4. Namngiven efter James Parkinson
Sjukdomen är känd sedan långt tillbaka i historien men de beskrevs formellt första gången 1817 i "An Essay on the Shaking Palsy" av den brittiska läkaren James Parkinson. Sjukdomen namngavs efter honom av en Jean-Martin Charcot.

Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell

En vanlig föreställning är att särskilt Japaner ofta lider av dålig självkänsla och mindervärdighetskomplex. En studie där ett personlighetstest, Implicit Association Test (IAT), användes visar att det inte är korrekt.

Givetvis är det inte orimligt att kultur kan påverka individernas självkänsla på en större skala. Man kan t.ex. tänka sig att olika skolsystem kan ha inverkan. Föreställningen att japaner skulle ha dålig självkänsla är vanlig men ingen som jag haft.

I studien som gjordes med forskare i USA, Kina och Japan mättes självkänslan hos individer i respektive land. Självkänslan hos studenter i alla tre länder var hög och jämförbar. Resultaten är publicerade i Psychological Science.

Explicit och implicit självkänsla
Ofta mäts s.k. explicit självkänsla d.v.s. hur du beskriver dig själv. Ofta sker det genom att den som utvärderas får svara på hur väl något stämmer in. Exempelvis: Jag är bättre än de flesta på jobbet.

I studien mättes istället implicit självkänsla med ett personlighetstest: Implicit Association Test (IAT).

Implicit Association Test (IAT)
Implicit Association Test (IAT) skapades vid University of Washington av psykologen Anthony Greenwald. Anthony Greenwald arbetade också med studien runt självkänsla. I testet ställs inga frågor. Istället mäts hur snabbt en person ger respons på ord som är trevliga och som refererar till honom själv.

Det hela bygger på teorin att mycket i det kognitiva som styr vårt beteende är omedvetet men filtreras medvetet när explicita frågor används. Mäter man t.ex. hur snabbt du reagerar på något så blir det svårt för dig att medvetet filtrera det intryck du ger. En del studier stödjer att denna metod kan fungera. Dock finns också mycket kritik.

Implicit Association Test har används i mängder av studier där man försökt hitta skillnader mellan kön, kulturer, socialagrupper o.s.v.

Mer om Implicit Association Test (IAT) och personlighetstester
Mer om Implicit Association Test (IAT) finns att läsa på Anthony Greenwald hemsida: IMPLICIT ASSOCIATION TEST: VALIDITY DEBATES.

Hos Harvard kan testet prövas: Project Implicit® på nätet.

På Nyfikenvital har vi en artikel där information finns samlade om olika personlighetstester. Många av de som kan hittas på nätet är oseriösa. Det är därför klokt att vara kritiskt och undvika att tolka in särskilt i mycket i dem: Personlighetstest på nätet. Implicit Association Test (IAT) finns ingen information om där men det ska vi uppdatera med.

Mer om detta forskningsprojekt finns att läsa här: High self-esteem may be culturally universal, international study shows. (EurekAlert!).

Det är vännerna som gör dig fet

Det är dina vänner som gör dig fet. Fetma sprids via det sociala nätverket visar forskning från Harvard Medical School och University of California, San Diego.

När en individ går upp i vikt ökar det chansen för att vännerna ska öka i vikt också. Risken för att vännerna också ska öka i vikt sägs vara dramatisk. Ju närmare du befinner dig en person som går upp i vikt i det sociala nätverket desto högre är risken.

Mer om bantning & viktproblem
Läs mer om forkskningen på EurekAlert: Obesity spreads through social networks.

Tidigare bloggat om viktproblem: Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser.

Cigaretter med mindre gifter kanske inte mindre farliga

Nya cigaretter marknadsförs i USA som påstås minska risken för cancer och innehålla mindre gifter. En studie gjord vid Oregon Health & Science University pekar på att så inte är fallet.

Risken för lungcancer är troligen inte lägre för de som väljer dessa cigaretter jämfört med vanliga. Även om kända gifter som formaldehyd, arsenic och kadium minskas behöver det inte minska risken för långcancer eftersom orsakerna till lungcancer är komplexa och dåligt förstådda.

Mer om cancer och rökning
Länkar om cancer och allt bloggat om cancer. Tidigare bloggat om rökning.

Forskningen
Oregon Health & Science University: New cigarette designs don't offer lower predicted cancer risks.

Att sluta röka minskar dödligheten i lungcancer med 70%

Att sluta röka minskar risken för att dö av lungcancer med 70%. Studien visar också att kvinnor löper ökad risk för att drabbas av lungchancer.

I studien publicerad i American Journal of Epidemiology deltog 500 000 vuxna.

20 gånger högre risk för kvinnor
Kvinnor visade sig löpa 20 gånger högre risk för att dö av lungcancer än män. Samtidigit ökar rökning bland kvinnor i långa längder.

Att sluta röka minskade risken för att dö av lungcancer med 70%.

Cancer & cancerforskning på bloggen
Länkar om Länkar: cancer & cancerforskning. Tidigare bloggat om cancer.

Rökning på bloggen
Vad känner du till om rökning och tobak? Här finns Känt och okänt om tobak och rökning.

Mer om forskningen
Forskningen skedde vid Research Australia: Quitting smoking reduces risk of lung cancer mortality by 70 percent

Luftrenare med jonisator riskabla?

Forskning finns som pekar på att de små mängder ozon som luftrenare med jonisatorer producerar möjligen kan vara riskabla för hälsan. Det hela är intressant men behöver tänkas igenom en del.

Det forskarna såg var att:

• Små rum med dålig ventilation kan ozon byggas upp till högre nivåer.
• Ozon från luftrenare med jonisator kan addera till ozon som redan finns.

Ozon är en oxidant och ett riskabelt ämne. De små mängder som luftrenare med jonisatorer producerar har emellertid ansets ofarliga. Den här forskningen pekar på att risker ändå kan finnas.

Studien behöver studieras närmare
Hur relevant den här studien är behöver jag titta närmare på. Jag har inte läst artikeln utan bara pressmeddelandet än. Pressmeddelandet gav ingen information som gör det möjligt att bedöma hur relevant det här är.

Många luftrenare med jonisatorer producerar t.ex. inte mer ozon än en TV, kopiator eller en bildskärm. Och luftrenaren ska typiskt placeras högt upp medan du sitter direkt framför bildskärmen. Så skillnaden behöver inte vara relevant.

Hur en luftrenare med jonisator placerar har också minst sagt stor betydelse. Frågan är hur forskarna placerade luftrenarna.

Är dessa luftrenare säkra?
Det har emellertid kommit en del andra varningar nyligen avseende luftrenare med jonisator bl.a. följande som jag publicerade på Nyfikenvital: Rengöringsprodukter och luftrenare tillsammans kan ge smutsig luft. Kontentan där är att vissa tillsatser för doft till rengöringsprodukter reagerar även med dessa små mängder ozon och får mängden partiklar att öka tydligt i luften.

University of California - Irvine
Jag spar undan den här nyheten om forskningen här på bloggen. När jag läst artikeln noga ska jag uppdatera vår huvudsida om luftrenare med jonisatorer på Nyfikenvital med den här informationen.

Pressmeddelandet finns här: Indoor air purifiers that produce even small amounts of ozone may be risky for health.

Tidigare bloggat om luftrenare
Om en studie där man ska se om luftrenare kan hjälpa barn med astma: Elektrostatisk luftrenare och dammsugare med HEPA-filter ska hjälpa barn med astma. När den är klar ska jag skriva mer om det på Nyfiken vital.

Växter som luftrenare: Ren inomhusluft med växter.