Nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en sjukdom där skador uppstår i en del av hjärnan. Resultatet blir brist på signalsubstansen dopamin som är kritiskt för en mängd funktioner i kroppen. Här har några befintliga behandlingsmetoder och några som forskning pågår kring antecknats i sammanfattning tillsammans med länkar.

Orsaken till sjukdom identifierades under 1950-talet av svensken Arvid Carlsson och han fick senare Nobelpriset för det. Behandling av sjukdomen syftar till att försöka kompensera för bortfallet av dopamin.

I bilden visas aktivitet i hjärnan av dopamin. Vid Parkinsons sjukdom blir aktiviteten lägre p.g.a. mindre dopamin:

1. Befintliga läkemedel
Befintliga läkemedel syftar genomgående till att öka nivåerna av dopamin för att därmed kompensera för bristen. Det minskar symptomen på sjukdomen.

1.1. L-dopa
L-dopa är ett förstadium till dopamin och har sedan 1967 varit den vanligaste behandlingen. Tillskott med L-dopa tillsammans med ämnen som hindrar att det bryts ner ökar nivåer av dopamin och minskar symptomen på Parkinsons sjukdom.

Effekten av behandlingen minskar med tiden.

Wikipedia: L-dopa

1.2. MAO-B hämmare
MAO är enzymer som bryter ner monoaminer. Bland monoaminerna finns dopamin, serotonin och nor-adrenalin. MAO-B bryter ned "överskott" av fritt dopamin. MAO-B hämmare minskar aktiviteten hos MAO-B och kan därmed medverka till mer dopamin.

Två sådana läkemedel är selegilin och rasagilin. Rasagilin är den nyare av de båda. Läkemedelsverket bedömer att värdet av de båda är likvärdigt. De används som enda behandling vid tidig Parkinsons eller som tillägg till levodopa i senare stadier.

Läkemedelsverket: Azilect (rasagilin)

2. Nya läkemedel
Forskning mot nya läkemedel bedrivs inom flera områden. Dessa kan grovt delas in i två effekt:

• Läkemedel som man hoppas ska skydda cellerna mot vidare skador.
• Läkemedel som kompenserar för bortfall av dopamin.

2.1. Hämmare av jonkanalen för Ca2+
Ett område där forskning pågår är kring jonkanalerna. Det kan vara möjligt att man kan skydda mot nya skador genom att blockera jonkanaler. I ett forskningsprojekt såg man att dopaminceller blev känsligare för gifter när de började, senare under deras livstid, använda kalciumjoner för signalering.

I ett nytt projekt följande man upp detta. Forskarna blockerade jonkanalen för kalcium med ett läkemedel mot högt blodtryck (Isradipin) hos råttor med Parkinsons sjukdom. Resultatet blev att sjukdomen bromsades och en del dopaminceller som "tystnat" började arbeta igen.

Nyfiken vital: Läkemedel mot högt blodtryck bromsar Parkinsons sjukdom
FASS.se: Isradipin

(notera att jag skriver för Nyfiken vital)

2.2. Safinamide från Newron Pharmaceuticals och Merck KGaA
Ett läkemedel under utveckling är safinamide. Safinamide är en MAO-B hämmare men blockerar också jonkanaler för Ca2+ och Na+ och hindrar frisläppande av glutamat. Man hoppas att det ska kompensera för brist på dopamin genom den MAO-B hämmande effekten och motverka nya skador via den övriga effekten.

En nyligen avslutat fas III studie blev dock en mindre besvikelse. Effekten var inte så god som man hoppats. En ny studie kommer dock ske eftersom Newron Pharmaceuticals tror att brist på effekt endast är fallet i den högre av de två doser som utvärderades.

Newron Pharmaceuticals: Newron Announces 18-Month Safety and Efficacy Data of Phase III Trial of Safinamide (PDF)

2.3. Deep brain stimulation (DBS)
En operation där en "pacemaker" sätts in i hjärnan. Denna stimulerar en given del av hjärnan vilket ökar aktiviteten. DBS har använts mot depression och Parkinsons sjukdom. Behandlingen är ny, inte utan risker och finns i USA.

University of British Columbia: DEEP BRAIN STIMULATION FOR MOVEMENT DISORDERS

2.4. Amfetaminer kanske ger nya läkemedel
Amfetaminer har använts som behandling av Parkinsons sjukdom. De ökar mängden av fritt dopamin och kan därför minska symptomen. Amfetaminer som behandling används inte längre.

Något förvånande pekar studier på råttor att effekten inte nödvändigtvis helt kan förklaras med att amfetaminer får lagrat dopamin att släppas ut. Även hos råttor som nästan helt saknade dopamin kunde amfetaminer ta bort symptomen. Forskarna Duke University hoppas att denna kunskap ska kunna leda fram till nya läkemedel med denna effekt men utan de risker som finns med amfetaminer.

Duke University: Amphetamines Reverse Parkinson's Disease Symptoms in Mice

3. Mer som skyddar
Forskning och studier har identifierat faktorer som kan medverka till att skydda mot skador som tros ge Parkinsons sjukdom eller som snabbar upp sjukdomens utveckling. Andra faktorer tros öka risken.

3.1. Antioxidanter och oxidativstress
Fria radikaler skapar oxidativstress och kan skada celler. Oxidativstress tros associerat till ökad risk för Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Antioxidanter motverkar oxidativstress genom att fånga upp de fria radikalerna innan de skadar cellerna.

En kost rik på antioxidanter förebygger därför kanske Parkinsons sjukdom eller kanske är av värde vid sjukdom. Antioxidanter finns bl.a. i frukt, grönsaker, grönt te, vitt te, rooibos. gurkmeja m.fl. livsmedel.

Inga av dessa samband kan dock sägas vara bevisas.

Science Daily: Separating The Brain's 'Bad' From 'Good' Iron.
Medical News Today: Switch For Brain's Natural Anti-Oxidant Defense Identified By Scientists: Implications For Alzheimer's, Parkinson's And Other Brain Diseases
Pub Med: No evidence for systemic oxidant stress in Parkinson's or Alzheimer's disease.

3.2. Nikotin
Förvånande för en del kanske tycks användning av tobak minska risken för Parkinsons sjukdom. Orsaken kanske är att nikotin ökar mängden av fritt dopamin. Nikotin kan öka denna mängd med upp till 60%.

Science Daily: Smoking Associated With Lower Parkinson's Disease Risk
Nyfiken vital: Nikotin höjer dopamin med upp till 60%

4. Namngiven efter James Parkinson
Sjukdomen är känd sedan långt tillbaka i historien men de beskrevs formellt första gången 1817 i "An Essay on the Shaking Palsy" av den brittiska läkaren James Parkinson. Sjukdomen namngavs efter honom av en Jean-Martin Charcot.