fredag 23 februari 2007

Grodor byter kön av hormoner från urin

Rester av p-piller i urinen får vanlig groda att byta. Samtliga grodor blir kvinnor istället för några hannar och några honor.

Forskningen skedde vid Uppsala Universitet där grodorna utsattes för nivåer av ett hormonliknande ämne motsvarande vad som kan uppstå i naturen. Samtliga grodor blev honor.

Försöken skedde på vanlig groda och afrikansk klogroda.

Läs mer om forskningen

Läkemedel i miljön kan leda till könsbyte hos grodor. Uppsala Universitet.
P-piller i avloppet får grodor att byta kön. Nyfiken vital.

måndag 12 februari 2007

Se kapypara i djurpark

Kapybara, världens största gnagare, finns att se på flera djurparker i Sverige. En kapybara blir ungefär lika stor som en gris.

Mer och bättre information om kapybara finns nu på Pryltrend.com: Mest Kawaii? Kattungar eller Kapybara?

Kapybaras finns att se på flera djurparker i Sverige. Ursprungligen kommer de från Sydamerika och de lever vild över stora delar av kontitenten. De hålls även för sitt kött.

Djurparker med Kapybara:
Kolmården - Kapybara (Vattensvin).
Ystadsdjurpark - Kapybara.


Foto: Morti Riuuallon

Knölen på nosen är en doftkörtel.


Foto: Devittj

Läs mer om kapybara.

torsdag 8 februari 2007

Svensk miljövänlig odling av rosenrot

På Öland har man drivit försöksodling av rosenrot under fyra år och projektet ska fortsätta i alla några år till. Bakom projektet står Länsstyrelsen i Kalmar och Sara Hedman Nilsson, Torslunda försöksstation på Öland som tillhör Alnarps Jordbruksuniversitet samt Högskolan i Kalmar. Målet är att få till kommersiell odling av rosenrot på Öland.

Frn 2006 års skörd tillverkade Ölands Örtagård egentillverkade rosenrotsprodukter, saft, te, müsli och snapskrydda. Allting sålde slut första kvällen.

Kravodlad rosenrot

Rosenroten som odlas på Öland är kravodlad. På sikt är förhoppningen att kommersiell ska komma igång på allvar.

Rosenrot är ett naturläkemedel med hög vinstmarginal och stor efterfrågan.

Rosenrot växer naturligt i Sverige

I Sverige växer rosenrot naturligt i fjällen och förekommer i mindre utsträckning i Hälsingland, Norrbotten och Bohuslän. På Öland växer den inte naturligt.

Jordmånen är emellertid mycket lämpad för rosenrot. Liksom klimatet i övrigt. Det bör därför finnas goda förutsättningar att starta kommersiell odling av ekologisk rosenrot.

Lär dig mer om rosenrot

Rosenrot är centraltverkande och påverkar humör och psykisk energi. Populärt brukar den kallas för en adaptogen vari man menar att rosenrot anpassar kroppen för att bättre hantera stress.

En troligare förklaring till den effekt rosenrot har är att ämnen i roten verkar milt dopaminstimulerande. Här kan läsa en sammanfattning av hur rosenrot fungerar.

Projektet på Öland har en webbplats där en del information finns om deras satsningar: Medicinalväxtodling på Öland. Engelska Wikipedia innehåller kortfattad information och en del länkar: Rosenrot.

Bilderna är alla tagna av en Opioła Jerzy och har en creative commons licens. Bilderna finns lagrade på Flickr - Rosenrot.

Spåra prärievarg på webben

Ett spårningssystem gör det möjligt för webbsurfare att följa vilda prärievargar från Rhode Island, USA. Projektet försöker reda ut hur många prärievargar som finns i området och om antalet växer.

Varje morgon skickar en dosa som prärievargen fått de sista 200 positionerna som den befunnit sig på. Forskarna kan från punkterna skapa en karta över hur djuren rör sig.


Foto: Wildphotons

Se hur prärievargarna rör sig

Vem som helst kan surfa och titta hur prärievargarna rör sig. Skillnaden mot forskarnas egen kartläggning är att det här ligger en tidsfördröjning så att informationen inte går att använda för att söka reda på prärievarg.


Foto: Wildphotons

Här finns webbplatsen för att följa prärievargarna: Coyote study.

Mer om prärievarg

Coyote. Wikipedia.
Coyote-Tracking Web Site Exposes Canine, Human Troublemakers. National Geographic

tisdag 6 februari 2007

Film om räddandet av den Tibetanska antilopen (Chiru)

Den tibetanska antilopen tjuvjagades tidigare hårt. Nu är den på väg att återhämta sig men det har krävt hårt arbete och hotet är fortfarande stort.

Wildlife Conservation Society började arbetet för att rädda den tibetanska antilopen (chiru) redan tidigt under 1990-talet. Dr. George Schaller reste in i Tibet och upptäckte att tjuvjakt nästan utrotat den tibetanska antilopen.


Foto & copyright: WWF.

2006 blev det olagligt att handla med delar från antilopen i USA. De långa utsökta hornen och pälsen är eftertraktade.

Film om den tibetanska antilopen

National Geographic World Films och Samuel Goldwyn Films och gjort en film som visar upp den tibetanska antilopen och arbetet för att rädda den.


Notera bildens copyright.

Mer om Chiru (tibetansk antilop)

Tibetan Antelope Listed Under the Endangered Species Act in the U.S. Wildlife Conservation Society.
Mountain Patrol: Kekexili . Information om filmen om beskyddet av chiru. National Geographic.

söndag 4 februari 2007

Rödhaken lägger ägg och murmeldjuret har vaknat

National Geographic rapporterar att murmeldjur och andra djur som går i ide vaknar för tidigt. BBC berättar att ett par rödhakar i England lade ägg redan vid jul.

En möjlig orsak till att rödhakarna redan börjat lägga ägg kan vara klimatförändringarna. Januari är den varmaste i Storbrittanien som finns dokumenterad.


Foto: Steve took it

Allt mindre vinterdvala

Brunbjörnar, isbjörnar, murmeldjur och små gnagare har alla fått problem p.g.a. värmen. De vaknar allt tidigare.


Foto: Di

När de vaknar är det inte säkert att det finns tillräckligt med föda. Det kan även bli problem med ungar som för en del djur föds under vinterdvalan. Det gäller t.ex. brunbjörnen.

Mer om nyheterna

Robin chicks hatch ahead of time. BBC.
Hibernating Animals Suffer Dangerous Wakeup Calls Due to Warming. National Geographic.


Foto: Andrea

Bilderna har alla en creative commons licens och hittades på Flickr.

torsdag 1 februari 2007

Sötsugna får orsakar vägkaos i Wales

BBC berättar att man i Wales smälter isen med en sockerart istället för salt. Sockerarten är bättre för miljön. Men sötsugna får rusar ut på vägarna för att slicka i sig sockret.

Fåren slutar inte ens att slicka på vägen när bilarna kommer. I Halkyn Mountain har fåren rent av orsakat problem i trafiken.


Foto: maddog

Halkyn är en liten by i norra Wales. Byn är mer än 1000 år gammal.

Mer om de sötsugna fåren

Sweet-toothed sheep licking roads. BBC.