Myter om hjärnan?
Illustrerad vetenskap såg jag har en lista med påståenden om hjärnan som de kategoriskt besvarar jag eller nej. Jag såg några problem som jag sparar här. Den här bloggen har jag som anteckningsblock, testar nya nyhetstyper m.m. och den har få besökare. De som kommer tittar också typiskt runt på det ämne de kommit in på från Google och mycket få besöker startsidan. Illustrerad vetenskap behöver därför inte känna sig nedstämda: kanske 5 - 10 personer kommer se inlägget under ett tänkt år och när ni läst den kan jag publicera den privat.
1. Att vi bli klokare.
Illustrerad vetenskap säger ja. Jag delar den slutsatsen. Det har visats på flera sätt ha gällt under 1900-talet.
2. Dödar alkohol hjärnceller.
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag säger att alkohol leder till att hjärnceller minskar i antal. Det är dokumenterat att delar av hjärnan krymper d.v.s. att strukturen minskar. Detta sker inte utan att hjärnaceller försvinner. Färskare forskning pekar ut att att det kan vara är Brain Growth Factor (BGF) som minskar. BGF reglererar tillväxten i dessa delar. Problemet är besläktat bl.a. med depression där man ser samma sak. Orsaken till att alkohol orsakar depression vid längre bruk kan därför tänkas ha med detta att göra.
Positivt är att man har sett återväxt (precis som man kan se vid återhämtning från depression) hos nyktra alkoholister. Se DOI:10.1093/brain/awl303. Där finns även övriga referenser som kan behövas.
3. Är män klokare än kvinnor?
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag delar den uppfattningen.
4. Använder vi bara 10% av hjärnan?
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag vet inte säkert vad som gäller men kan inte tänka mig att de har fel. Åtminstone de elektroniska impulserna involverar ju stora delar av hjärnan konstant. Det innebär ju däremot inte att man använder alla kognitiva förmågor samtidigt.
5. Är stora hjärnor bättre?
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag säger ja och hänvisar till Intelligence and brain size in 100 postmortem brains: sex, lateralization and age facto, Brain, 2006, 129(2):386-398; DOI:10.1093/brain/awh6.
Einsteins hjärna studerades aldrig seriöst och tvärt om hanterades den inte alls kontrollerat eller ens med omsorg. Inte heller så vitt jag vet gjorde han någonsin något test av kognitiv förmåga.
6. Illustrerad vetenskap menar att äldre människor minns bättre.
Fast det stämmer inte. Det är ytterst väldokumenterat att arbetsminne försämras med ökad ålder. Hos de flesta börjar nedgången mätbart redan runt 30 år. Däremot pekar allt mer (och som jag trott sedan länge) att träning av hjärnan är positivt. Det kan bromsa problemet genom att mekanismer som är delvis okända men ev. att det påverkar tillväxthormoner, syresättning, ger tillväxt i "kopplingar" (potentialer) mellan nervceller eller liknande.
7. Är delfiner kloka?
Illustrerad vetenskap menar att de inte är klokare än t.ex. hundar eller babianter.
Alla tre är däggdjur men det verkar rimligt att delfiner är överlägsna i vissa funktioner hos hjärnan som är mer till nytta mest uppenbart för att orientera sig i vatten medan hundar och babianter är starkare på vissa andra saker. D.v.s. det är svårt att definiera intelligens här på ett sätt som gör en jämförelse rättvisa.
Tittar vi på publicerad forskning har delfiner inte alls studerats särskilt mycket vilket också gör jämförelser svårt. Hur som helst i den studie jag hittade lärde man fyra delfiner (Pheonix, Akekami, Hiapo och Elele) att explicit kommunicera via gester och det är mer än någon hund klarar. Wikipedia har en bra sammanfattande artikel över kogntiva förmågor som studerats hos djur: animal cognition.
8. Är datorer dumma?
Ja menar illustrerad vetenskap. Det tror jag på och vet ingenting som talar emot det. Fast det kan givetvis ändras.
9. Kan kraniet avslöja kriminella?
Nej säger Illustrerad vetenskap. Jag delar den uppfattningen och vet ingenting som pekar på något annat.
10. Kan vi uppleva nuet
Nej säger Illustrerad vetenskap och menar att vi hela tiden ligger en 1/2 s efter. När det gäller reaktionstid för att bromsa på bilar vet jag att uppgiften om en 1/2 s cirkulerar om perception men vad det egentligen bygger på vet jag inte och såg inte när jag sökte runt. Jag har ingen aning om vad som gäller men jag kan tänka mig att perceptionstiden varierar. Att bromsa med bil för att hindra olika kan jag tänka mig skiljer sig från den perception som krävs för att ändra riktning när vi promenerar eller tiden det tar att uppfatta ett moln.
Artikeln hos Illustrerad vetenskap har vi här: Hjärnans mysterier. Den publicerades 2003-08-10 och det känns lite oroande att ingen påpekat felen tidigare. Men så kan det vara.
Tidigare bloggat om hjärnan
Mer intressant om hjärnan och vår kognitiva förmåga:
Matematisk psykologi
Appropå Strattera - Nor-adrenalin och dopamin
Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell
