<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357</id><updated>2011-09-02T12:41:45.846+01:00</updated><category term='Länkar'/><category term='Rökning'/><category term='Övrigt'/><category term='Dataspel'/><category term='Hjärna och Psyke'/><category term='Poetiska fantasier'/><category term='Djur'/><category term='Cancer'/><category term='Växthuseffekten'/><category term='Hälsa'/><title type='text'>Hans Husman om Forskning</title><subtitle type='html'></subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>103</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8022816661262164763</id><published>2011-09-02T12:40:00.001+01:00</published><updated>2011-09-02T12:41:45.864+01:00</updated><title type='text'>Hans Husman om Forskning är nya namnet</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Vanligebn är denna blogg inte längre aktiv. Men ibland för att experimentera i nya format och koncept för forskningsnyheter eller annat lite vågat i det redaktionella. Hur som helst är nament förändrat...
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Samma idé-enhetlighet ex. för:
&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.japanskaochjapan.org/"&gt;Hans Husman om Japansk Kultur&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.bloggkonst.com/"&gt;Hans Husman om Konst&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.seotaktik.com/"&gt;Hans Husman om Information Warfare 
&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8022816661262164763?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8022816661262164763/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8022816661262164763' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8022816661262164763'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8022816661262164763'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2011/09/hans-husman-om-forskning-ar-nya-namnet.html' title='Hans Husman om Forskning är nya namnet'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7644558496037589894</id><published>2011-08-24T16:01:00.000+01:00</published><updated>2011-08-24T16:02:00.261+01:00</updated><title type='text'>Lägenhet i Uppsala vid Stationen Säljs</title><content type='html'>Via &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/3679"&gt;Nyfiken vital&lt;/a&gt;
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Vill någon - tidigare besökare eller ny - se lägenheten innan auktionen måndag är det bara att ringa. Jag har kontoret hemma så nästan när som helst kommer fungera: 0722170146. 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Kungsgatan 52 C 2 tr. Precis vid järnvägsstationen. 2.5 rum. 68 kvadratmeter. 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Vacker grön och blommande innergård. Nära resecentrum och den ny-designade parken med färgade fontäner, lysande konst i märken. För predikterad värdestegring och värdering fortsätt läs. 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
1. Oberoende värdering: 1.5 miljoner. 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
2. Predikterad värdering utifrån principer i: 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/3679"&gt;Lägenheten säljs&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/3685"&gt;Muren rasar: Yuan visar hur valuta, hopp, värdering av världen och förändring möts&lt;/a&gt;
&lt;/ul&gt; 
Fallstudie i kontext av WARRIOR indikerar dessutom tydligt att Uppsala-centrum flyttats och fortsätter att flytta mot stationen medan intensitet minskar i Lutagen fortfarande tydligt märkbart vid räkning förhand vid ICA butiken framme vid V-dala. Också i intensitet-räkning i fyra butikstyper (bl.a. bokhandel). 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Recencentrum heller ej färdigbyggt ännu även om inga störande ljud finns från byggnationen där fönster dessutom är nyreonoverade för att förhindra sådana ljud vilket gör lägenheten allmänt ovanligt tyst. &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7644558496037589894?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7644558496037589894/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7644558496037589894' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7644558496037589894'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7644558496037589894'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2011/08/lagenhet-i-uppsala-vid-stationen-saljs.html' title='Lägenhet i Uppsala vid Stationen Säljs'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6673876785762429506</id><published>2011-05-02T06:58:00.002+01:00</published><updated>2011-05-02T07:03:36.114+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>Nu har vi nått längre med utvecklingen av modellen och den har börjat föras in också mer formellt. En del aspekter illustreras också visuellt i teckning. Det är både ett exempel på att visa språkets aspekter och egenskaper hos människan och en möjlighet att diskutera vad som gör det komiska och teckningen stark samt hur vi enkelt kan skapa bra bilder med enklare elektroniska verktyg som Gimp och Google Images.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Vi har ett exempel nedan från &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/3667"&gt;nyheten om Bin Ladens död&lt;/a&gt;:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;center&gt;
&lt;img src="http://www.nyfikenvital.org/files/images/Kaddafi.jpg" align="center"/&gt;
&lt;/center&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Ett till lika krigiskt exempel har vi nedan:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;center&gt;
&lt;img src="http://www.nyfikenvital.org/files/images/kvinnor-i-armen.png" align="center"/&gt;
&lt;/center&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Och så själva &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/3577"&gt;modellen...&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6673876785762429506?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6673876785762429506/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6673876785762429506' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6673876785762429506'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6673876785762429506'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2011/05/nu-har-vi-natt-langre-med-utvecklingen.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8847827659816389181</id><published>2010-04-12T05:37:00.002+01:00</published><updated>2010-04-12T05:39:12.262+01:00</updated><title type='text'>Natursidan på Nyfiken vital uppdaterad</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Vi har arbetat om, uppdaterat och byggt ut huvudsidan om &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/996"&gt;natur och miljö på Nyfiken vital&lt;/a&gt;. Den tar också upp djur.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
En målsättning är att bättre inspirera läsare till att göra bra saker för varandra och naturen:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.net/2010/04/att-inspirera-till-en-battre-varld.html"&gt;Att inspirera till en bättre värld&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8847827659816389181?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8847827659816389181/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8847827659816389181' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8847827659816389181'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8847827659816389181'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/04/natursidan-pa-nyfiken-vital-uppdaterad.html' title='Natursidan på Nyfiken vital uppdaterad'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6830150269216242150</id><published>2010-02-10T07:01:00.003+01:00</published><updated>2010-02-10T07:04:25.377+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och ofta när jag lyssnade på andra eller läste deras reflektioner insåg jag att betydelsen och värdet av mina egna var kritiska:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/08/manniskans-framtid-kraver-traning-av.html"&gt;Människans framtid kräver träning av hjärnan&lt;/a&gt;
&lt;/å&gt;

&lt;p&gt;
- Många jag läste eller lyssnade på tycktes lite triviala eller dumma. Jag hade dock hört att det var väldigt många människor som tyckte samma sak om alla möjliga inklusive personer jag säkert visste var väldigt intelligenta inte minst därför att de tyckte som jag. Det om något visade hur rätt jag hade i att de flesta intensivt behövde träna sin hjärna.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6830150269216242150?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6830150269216242150/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6830150269216242150' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6830150269216242150'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6830150269216242150'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010-och-ofta-nar-jag-lyssnade.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2851117789476680869</id><published>2010-02-10T06:24:00.001+01:00</published><updated>2010-02-10T06:24:27.542+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och jag behövde statistik och inte mer grundforskning.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2851117789476680869?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2851117789476680869/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2851117789476680869' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2851117789476680869'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2851117789476680869'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010-och-jag-behovde-statistik.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5645575255235576154</id><published>2010-02-10T06:10:00.003+01:00</published><updated>2010-02-10T06:11:49.848+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poetiska fantasier'/><title type='text'></title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och när det gällde trender brydde jag mig verkligen inte längre att direkt följa mer än en kommersiell aktör. Dock var det några månader sedan jag sist följde dem. De var emellertid i exemplarisk form och hade rent av nått längre än jag för sex månader sedan skulle vågat tro.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5645575255235576154?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5645575255235576154/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5645575255235576154' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5645575255235576154'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5645575255235576154'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010-och-nar-det-gallde-trender.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-393427870551594382</id><published>2010-02-10T02:45:00.002+01:00</published><updated>2010-02-10T02:52:01.938+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och jag kom på mig själv att uttrycka mig mer poetiskt i mitt språk:
&lt;/p&gt;

&lt;blockquote&gt;
Exakt hur man ska hitta och skapa sådana samarbeten är svårt att göra någon fullständig analys av &lt;i&gt;men givetvis finns smaskiga frukter i Japan att gå i säng med.&lt;/i&gt; Egentligen tror jag att det bästa både för Nintendo och Google hade varit att sakta bit för bit (under kanske 15 år) gå mot ett företag men jag tror knappast någon av dem riktigt vill det. Sony är självklart enklare givet att jag tror de kanske upplever att de behöver omställning (frågan är givetvis om det samarbetet inte redan påbörjats i det diskreta).
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Från: &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2010/02/darfor-ar-google-nexus-ratt-fast-den-ar.html"&gt;Därför är Google Nexus rätt fast den är fel&lt;/a&gt;
&lt;/blockquote&gt;

&lt;p&gt;
Tja frukten är vad vi ändå sedan vi levde i träden önskat äta. Sängen kom senare efter att vi gick ner från dom och skaffade oss verktyg. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Fast att det är en direkt klockren formulering vill jag nog låta vara osagt. Dock var det knappast samlat språkligt knappast ett inlägg jag just lade någon tid på. Själva ämnet ämnet... Man kan skriva hela böcker om sådant. 
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-393427870551594382?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/393427870551594382/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=393427870551594382' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/393427870551594382'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/393427870551594382'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010-och-jag-kom-pa-mig-sjalv.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1003326346720156915</id><published>2010-02-09T15:59:00.004+01:00</published><updated>2010-02-09T16:01:35.249+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och jag kom just på mig själv med att ha kallat ett företag sexigt och delvis verkligen menat det. Likt en saftig mango.
&lt;/p&gt;

&lt;blockquote&gt;
"Just idéen att i fas I följa reklamfilmer i filmklipp och sedan direkt i fas III (d.v.s. efter fas II som snart sammanförs med fas I när "alla" begrepp definierats) kunna följa upp flera faktorer via samma sajt man hittar filmklippen vid är sexigt.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Men hela Google med all deras statistik är sexigt. Där skiljer sig Google från alla andra genom att inte bara ha massor av statistik utan göra den kostnadsfritt tillgänglig för alla. Därmed inte sagt att det inte är enorm insats att lära sig använda det själv beroende på vad man vill uppnå. Vissa saker man kan önska se är så klart enklare än annat. Andra saker kräver betydligt mer."
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Från: &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2010/02/rosta-pa-super-bowl-reklam-pa-youtube.html"&gt;Rösta på Super Bowl reklam på Youtube&lt;/a&gt;
&lt;/blockquote&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1003326346720156915?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1003326346720156915/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1003326346720156915' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1003326346720156915'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1003326346720156915'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010-och-jag-kom-just-pa-mig.html' title=''/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4310128767845098067</id><published>2010-02-08T18:40:00.003+01:00</published><updated>2010-02-08T20:44:46.441+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poetiska fantasier'/><title type='text'>Det var 2010</title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Och jag insåg att tigrar verkligen var älskade. Dock var det tråkigt att vi då för ett tag sedan inte orkade ta tag i förtalskampanjerna i samband med att började nå resultat i en annan fråga. Men vi var så trötta. 
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4310128767845098067?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4310128767845098067/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4310128767845098067' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4310128767845098067'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4310128767845098067'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/det-var-2010.html' title='Det var 2010'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3690542338313257396</id><published>2010-02-08T18:23:00.001+01:00</published><updated>2010-02-08T20:44:49.982+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poetiska fantasier'/><title type='text'>När de började bli sams kändes det bra</title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och när det började lugna ner sig lite i den ena gruppen och jag såg att de började bli sams kändes det väldigt bra.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- Jag blev riktigt glad faktiskt.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3690542338313257396?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3690542338313257396/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3690542338313257396' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3690542338313257396'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3690542338313257396'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/nar-de-borjade-bli-sams-kandes-det-bra.html' title='När de började bli sams kändes det bra'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4017097157695502771</id><published>2010-02-08T18:10:00.005+01:00</published><updated>2010-02-08T20:44:53.866+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poetiska fantasier'/><title type='text'>2010 &amp; Dagisfröken</title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och ibland kunde jag uppleva att jag behandlade entiteter som följde ungefär som en dagisfröken hanterar barngrupper de vaktar.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- De får leka själva men ibland börjar de mobba varandra och då får man förklara varför det är fel och hur det får hela gruppen att må dåligt.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- Jag gillade verkligen inte den företeelsen hos mig. Samtidigt när man följer aktörer behöver man se dem som en helhet. Ändå är de uppbyggda av människor så det är lätt hänt att man hamna i den typen av betraktelser. 
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4017097157695502771?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4017097157695502771/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4017097157695502771' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4017097157695502771'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4017097157695502771'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/2010-dagisfroken.html' title='2010 &amp; Dagisfröken'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1355812117375713733</id><published>2010-02-08T17:59:00.003+01:00</published><updated>2010-02-08T20:44:57.439+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poetiska fantasier'/><title type='text'>2010</title><content type='html'>&lt;p&gt;
- Det var 2010 och vinden blåste år rätt håll för alla entiteter jag följde &amp; blivit förälskad i. Oavsett om det var varumärken i media, "infrastruktur" eller internationell politik. Parallellt kunde jag se hur världen förändrade sig för att långsiktigt stabilt bli trevligare.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- Jag funderade på om - eller snarare insåg - att det nog var detta som var orsaken till att jag var på bättre humör än på många år trots att tid jag tvingats ödsla på nollor skadat min ekonomi &lt;i&gt;allvarligt&lt;/i&gt;.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- Mer fascinerande verkade det som att den pågående &lt;a href="http://hedonimeter.org/blogg/"&gt;formaliseringen av metodiken&lt;/a&gt; innebär att jag även om än på en väsentligt lägre nivå kunde vända vinden även för egna saker. Det hade jag aldrig förr klarat.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
- Jag började luta åt att vi verkligen var i &lt;i&gt;pole position&lt;/i&gt;.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1355812117375713733?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1355812117375713733/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1355812117375713733' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1355812117375713733'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1355812117375713733'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2010/02/2010.html' title='2010'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-198469080050238237</id><published>2009-10-10T23:58:00.002+01:00</published><updated>2009-10-11T00:00:54.824+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dataspel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Tetris bra för hjärnan</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Innan den här bloggen mer eller mindre fick flytta in implicit för nytt material med Pryltrend berörde vi hur dataspel positivt kan påverka hjärnan. Faktiskt var det nog här jag först började följa det. Ett tycker jag mycket intressant resultat värt att tipsa om kom nyligen för Tetris:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2654"&gt;Tetris gör hjärnan bättre&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Det man såg var att hos ungdomar (flickor) verkade ganska lite spelade positivt på hjärnan där tillväxt stimulerades av grå substans. Mer grå substans innebär att hjärnan har mer "potential" och klarar mer.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-198469080050238237?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/198469080050238237/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=198469080050238237' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/198469080050238237'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/198469080050238237'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/10/tetris-bra-for-hjarnan.html' title='Tetris bra för hjärnan'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7737004795104930070</id><published>2009-08-04T01:08:00.004+01:00</published><updated>2009-08-04T01:16:42.561+01:00</updated><title type='text'>Forskning om cognition och prediktion</title><content type='html'>Forskning om cognition avseende mätning av humör på respektive prediktion av populationer diskuteras fortsättningsvis på: 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://hedonimeter.org/blogg/"&gt;hedonimeter.org/blogg/&lt;/a&gt; 
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Förutom forskningsnyheter tipsas där om böcker och du  kan följa hur min modell över hur trender sprider sig byggs upp.
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Exempel på inlägg här motsvarande vad som nu bevakas på hedonimeter.org är:
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/10/matematisk-psykologi.html"&gt;Matematisk psykologi&lt;/a&gt;
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/personlighetstest-visar-att-sjlvknsla.html"&gt;Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell&lt;/a&gt;
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Tidigare har områden runt hjärnan och kognition som flyttats till andra bloggar rör huvudsakligen träning av hjärnan som nu bevakas på Pryltrend. Ett av de senaste inläggen där om det var:
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/08/tips-pa-brain-fitness.html"&gt;Tips på brain fitness&lt;/a&gt;
&lt;br/&gt;&lt;br/&gt;
Det är också en artikel som kommer uppdateras av och till med fler tips.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7737004795104930070?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7737004795104930070/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7737004795104930070' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7737004795104930070'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7737004795104930070'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/08/forskning-om-cognition-och-prediktion.html' title='Forskning om cognition och prediktion'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3665498038606221598</id><published>2009-07-12T01:38:00.002+01:00</published><updated>2009-07-12T01:42:11.820+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dataspel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Nyhet om träning av hjärnan uppdaterad</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Följande inlägg har uppdaterats med korrigering av bilder, några stavfel med mera:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/mindfit-dataspel-mot-hjrnans-ldrande.html"&gt;MindFit - Dataspel mot hjärnans åldrande och dåligt minne&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Vidare eftersom detta område inte längre följs på denna blogg rekommenderas istället aktuella huvudsidor på Pryltrend och Nyfiken vital där vi följer det kontinuerligt. Ett enormt stort (Sveriges största) material finns där. På Pryltrend är fokus nyheter och spel till olika plattform. Nyfiken vital publicerar forskningsnyheter och längre sammanfattande artiklar.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3665498038606221598?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3665498038606221598/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3665498038606221598' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3665498038606221598'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3665498038606221598'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/07/nyhet-om-traning-av-hjarnan-uppdaterad.html' title='Nyhet om träning av hjärnan uppdaterad'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3103726542240144610</id><published>2009-04-03T23:15:00.004+01:00</published><updated>2009-04-04T00:03:46.419+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Myter om hjärnan?</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Illustrerad vetenskap såg jag har en lista med påståenden om hjärnan som de kategoriskt besvarar jag eller nej. Jag såg några problem som jag sparar här. Den här bloggen har jag som anteckningsblock, testar nya nyhetstyper m.m. och den har få besökare. De som kommer tittar också typiskt runt på det ämne de kommit in på från Google och mycket få besöker startsidan. Illustrerad vetenskap behöver därför inte känna sig nedstämda: kanske 5 - 10 personer kommer se inlägget under ett tänkt år och när ni läst den kan jag publicera den privat.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
1. Att vi bli klokare. &lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap säger ja. Jag delar den slutsatsen. Det har visats på flera sätt ha gällt under 1900-talet.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
2. Dödar alkohol hjärnceller. &lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag säger att alkohol leder till att hjärnceller minskar i antal. Det är dokumenterat att delar av hjärnan krymper d.v.s. att strukturen minskar. Detta sker inte utan att hjärnaceller försvinner. Färskare forskning pekar ut att att det kan vara är Brain Growth Factor (BGF) som minskar. BGF reglererar tillväxten i dessa delar. Problemet är besläktat bl.a. med depression där man ser samma sak. Orsaken till att alkohol orsakar depression vid längre bruk kan därför tänkas ha med detta att göra. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Positivt är att man har sett återväxt (precis som man kan se vid återhämtning från depression) hos nyktra alkoholister. Se &lt;a href="http://dx.doi.org/10.1093/brain/awl303"&gt;DOI:10.1093/brain/awl303&lt;/a&gt;. Där finns även övriga referenser som kan behövas.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
3. Är män klokare än kvinnor?&lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag delar den uppfattningen.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
4. Använder vi bara 10% av hjärnan?&lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag vet inte säkert vad som gäller men kan inte tänka mig att de har fel. Åtminstone de elektroniska impulserna involverar ju stora delar av hjärnan konstant. Det innebär ju däremot inte att man använder alla kognitiva förmågor samtidigt.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
5. Är stora hjärnor bättre?&lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap säger nej. Jag säger ja och hänvisar till &lt;a href="http://brain.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/129/2/386"&gt;Intelligence and brain size in 100 postmortem brains: sex, lateralization and age facto&lt;/a&gt;, Brain, 2006, 129(2):386-398; &lt;a href="http://dx.doi.org/10.1093/brain/awh6"&gt;DOI:10.1093/brain/awh6&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Einsteins hjärna studerades aldrig &lt;i&gt;seriöst&lt;/i&gt; och tvärt om hanterades den inte alls kontrollerat eller ens med omsorg. Inte heller så vitt jag vet gjorde han någonsin något test av kognitiv förmåga. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
6. Illustrerad vetenskap menar att äldre människor minns bättre. &lt;br/&gt;
Fast det stämmer inte. Det är &lt;i&gt;ytterst&lt;/i&gt; väldokumenterat att arbetsminne försämras med ökad ålder. Hos de flesta börjar nedgången mätbart redan runt 30 år. Däremot pekar allt mer (och som jag trott sedan länge) att träning av hjärnan är positivt. Det kan bromsa problemet genom att mekanismer som är delvis okända men ev. att det påverkar tillväxthormoner, syresättning, ger tillväxt i "kopplingar" (potentialer) mellan nervceller eller liknande.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
7. Är delfiner kloka?&lt;br/&gt;
Illustrerad vetenskap menar att de inte är klokare än &lt;i&gt;t.ex.&lt;/i&gt; hundar eller babianter. 
Alla tre är däggdjur men det verkar rimligt att delfiner är överlägsna i vissa funktioner hos  hjärnan som är mer till nytta mest uppenbart för att orientera sig i vatten medan hundar och babianter är starkare på vissa andra saker. D.v.s. det är svårt att definiera intelligens här på ett sätt som gör en jämförelse rättvisa.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Tittar vi på publicerad forskning har delfiner inte alls studerats särskilt mycket vilket också gör jämförelser svårt. Hur som helst i den studie jag hittade lärde man fyra delfiner (Pheonix, Akekami, Hiapo och Elele) att explicit kommunicera via gester och det är mer än någon hund klarar. Wikipedia har en bra sammanfattande artikel över kogntiva förmågor som studerats hos djur: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Animal_cognition"&gt;animal cognition&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
8. Är datorer dumma?&lt;br/&gt;
Ja menar illustrerad vetenskap. Det tror jag på och vet ingenting som talar emot det. Fast det kan givetvis ändras.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
9. Kan kraniet avslöja kriminella?&lt;br/&gt;
Nej säger Illustrerad vetenskap. Jag delar den uppfattningen och vet ingenting som pekar på något annat.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
10. Kan vi uppleva nuet&lt;br/&gt;
Nej säger Illustrerad vetenskap och menar att vi hela tiden ligger en 1/2 s efter. När det gäller reaktionstid för att bromsa på bilar vet jag att uppgiften om en 1/2 s cirkulerar om perception men vad det egentligen bygger på vet jag inte och såg inte när jag sökte runt. Jag har ingen aning om vad som gäller men jag kan tänka mig att perceptionstiden varierar. Att bromsa med bil för att hindra olika kan jag tänka mig skiljer sig från den perception som krävs för att ändra riktning när vi promenerar eller tiden det tar att uppfatta ett moln.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Artikeln hos Illustrerad vetenskap har vi här: &lt;a href="http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=166&amp;a=1070"&gt;Hjärnans mysterier.&lt;/a&gt; Den publicerades 2003-08-10 och det känns lite oroande att ingen påpekat felen tidigare. Men så kan det vara.
&lt;/p&gt;

&lt;h3&gt;Tidigare bloggat om hjärnan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;
Mer intressant om hjärnan och vår kognitiva förmåga:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/10/matematisk-psykologi.html"&gt;Matematisk psykologi&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/approp-strattera-nor-adrenalin-och.html"&gt;Appropå Strattera - Nor-adrenalin och dopamin&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/personlighetstest-visar-att-sjlvknsla.html"&gt;Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3103726542240144610?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3103726542240144610/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3103726542240144610' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3103726542240144610'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3103726542240144610'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/04/myter-om-hjarnan.html' title='Myter om hjärnan?'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7046669242359291199</id><published>2009-04-02T17:58:00.003+01:00</published><updated>2009-04-02T18:04:38.407+01:00</updated><title type='text'>Uppdateringar och ändringar</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Såg över artikeln: 
&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/lkemedel-mot-adhd-en-versikt.html"&gt;Läkemedel mot ADHD - En översikt&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;
Tog bort en död länk till information om Ritalin (metylfenidat) från tillverkaren och läkemedelsföretaget Novartis. Lade istället till länk till den stora forskningsnyheten 2008 om metylfenidat.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Förde vidare upp denna på listan över material som ska byggas ut, kvalitetsgranskas och publiceras på Nyfiken vital. Det samma gäller:
&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/approp-strattera-nor-adrenalin-och.html"&gt;Appropå Strattera - Nor-adrenalin och dopamin&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7046669242359291199?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7046669242359291199/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7046669242359291199' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7046669242359291199'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7046669242359291199'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/04/uppdateringar-och-andringar.html' title='Uppdateringar och ändringar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2788847771236935300</id><published>2009-03-26T05:14:00.004+01:00</published><updated>2009-03-26T05:19:30.516+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><title type='text'>Uppdatering länksamling cancer</title><content type='html'>&lt;p&gt;
För länksamlingen om cancer rensades de flesta externa länkar ut. Följande kvarstår:
Cancerfonden.se, Barncerfonden.se, Sjukvårdsrådgivningen, Vårdguiden, Wikipedia, National cancer institute, Sciencedaily.com och American Cancer society. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Länkar till följande forskningsnyheter publicerade här på bloggen lades till:
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/nya-cigaretter-marknadsfrs-i-usa-som.html"&gt;Cigaretter med mindre gifter kanske inte mindre farliga&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/att-sluta-rka-minskar-ddligheten-i.html"&gt;Att sluta röka minskar dödligheten i lungcancer med 70%&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/ktt-och-brstcancer-associerat.html"&gt;Kött och bröstcancer associerat&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/xenical-mot-cancer.html"&gt;Xenical mot cancer?&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/virus-ddar-cancer.html"&gt;Virus dödar cancer&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/glykemisk-belastning-pverkar-inte.html"&gt;Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser&lt;/a&gt;
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2788847771236935300?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2788847771236935300/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2788847771236935300' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2788847771236935300'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2788847771236935300'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/03/uppdatering-lanksamling-cancer.html' title='Uppdatering länksamling cancer'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2236744469910610753</id><published>2009-03-26T05:00:00.002+01:00</published><updated>2009-03-26T05:06:12.642+01:00</updated><title type='text'>Liten uppstädning: Döda länkar</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Städade upp vänstermarginalen och tog bort några döda interna länkar. Städade även ur döda externa länkar i &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/lnkar-natur-milj-och-djur.html"&gt;Länkar - Natur, miljö och djur&lt;/a&gt;. Lade där också till externa länkar till Sciendaily.com, Nyfikenvital.org och Animal planet.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2236744469910610753?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2236744469910610753/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2236744469910610753' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2236744469910610753'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2236744469910610753'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/03/liten-uppstadning-doda-lankar.html' title='Liten uppstädning: Döda länkar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6145722161404640278</id><published>2009-03-26T04:54:00.002+01:00</published><updated>2009-03-26T04:57:05.122+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Kapybara omflyttad</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Kapybara finns det ett par artiklar om här på bloggen:
&lt;/p&gt;

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/se-kapypara-i-djurpark.html"&gt;Se kapypara i djurpark&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/kapybara-r-vrldens-strsta-gnagare.html"&gt;Kapybara är världens största gnagare&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;
En ny artikel har utvecklats på Pryltrend.com och har länkats från dessas som rekommendation i första hand. Båda artiklar kvarstår emellertid här eftersom de ännu har information som Pryltrend.com saknar. Där får vi följa upp kapybara (och stora kul gnagare allmänt) fler gånger framöver.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6145722161404640278?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6145722161404640278/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6145722161404640278' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6145722161404640278'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6145722161404640278'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2009/03/kapybara-omflyttad.html' title='Kapybara omflyttad'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3368759452515651625</id><published>2008-02-17T17:46:00.005+01:00</published><updated>2009-03-26T05:07:46.216+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Klimatförändringarna kräver härdiga grödar men de flesta har dött ut</title><content type='html'>&lt;p&gt;
BBC rapporterar om att 75% av världs grödar kan ha förlorats. Tolkningen bygger på information UN Food and Agriculture Organization (FAO) sammanställt. I huvudsak är världens matförsörjning nu beroende av tre grödor: vete, ris och majs.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Härdiga grödor krävs&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Äldre tiders grödor gav mindre skörd men var härdiga och krävde mindre i form av besprutning och kostnäring. Dessutom odlades många fler olika grödor.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
En professor och forskare vid University of Nottingham menar att klimatförändringarna kommer göra vädret växlande vilket kräver gårdagens härdiga grödor.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Läs mer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7247218.stm"&gt;Rediscovering the forgotten crops.&lt;/a&gt; BBC. &lt;br/&gt;
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
De som har BBC World kan se "The Television Trust for the Environment's (TVE) Earth Report - Forgotten Fruit - " 15 - 20 februari 2008. Artikeln på BBC bygger på TV-programmet.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Härdiga grödor säljer bättre&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Samtidigt vilket artikeln hos BBC tar upp dåligt är att "gårdagens" härdiga grödor säljer allt bättre. Orsaken är att ett ökat intresse för bra och hälsosamma råvaror. Vi kan se hur bovete, dinkel m.fl. grödor åter finns i livsmedelsbutiken.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;center&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Illustration_Fagopyrum_esculentum0.jpg/363px-Illustration_Fagopyrum_esculentum0.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
Bovete
&lt;/center&gt;
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3368759452515651625?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3368759452515651625/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3368759452515651625' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3368759452515651625'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3368759452515651625'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2008/02/klimatfrndringarna-krver-hrdiga-grdar.html' title='Klimatförändringarna kräver härdiga grödar men de flesta har dött ut'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7690976156805845353</id><published>2008-02-17T17:20:00.002+01:00</published><updated>2008-02-17T17:41:10.847+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Klimatförändringarna har kraftig påverkan på haven</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Klimatförändringarna ökar temperaturen i haven, försurar dem och försämrar cirkulationen av vatten menar forskarna vid American Association for the Advancement of Science (AAAS) årliga möte i Boston.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Haven är redan under stess och stora döda områden finns. Även relativt små förändringar i temperaturen kan orsaka stora skador. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;center&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/138/340648490_cc464b7237.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
&lt;img src="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/cc_icon_attribution_small.gif"&gt;&lt;img src="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/cc_icon_noncomm_small.gif"&gt;Foto: &lt;a href="http://flickr.com/photos/grahamg/"&gt;gbsngrhm&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;/center&gt;
Uppvärmningen av haven gör att att rovdjur, som krabbor och hajar, vilka saknats i Antarktiskt för nästan 40 miljoner år kan återvända. Ett unikt ekosystem försvinner.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer att läsa&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2008-02/osu-cch021308.php"&gt;Climate change has major impact on oceans.&lt;/a&gt; Pressmeddelande från AAAS publicerat via EurekAlert!.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7248025.stm"&gt;Warming risks Antarctic sea life.&lt;/a&gt; BBC. Ett exempel på de skador man nu börjar se. Det unika ekosystemet i Antarktisk kan snart vara borta.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7690976156805845353?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7690976156805845353/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7690976156805845353' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7690976156805845353'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7690976156805845353'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2008/02/klimatfrndringarna-har-kraftig-pverkan.html' title='Klimatförändringarna har kraftig påverkan på haven'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-952614569636946697</id><published>2007-11-26T02:04:00.000+01:00</published><updated>2007-11-26T02:05:59.261+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Mätverktyg mäter vår dygnsrytm</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Forskare i Rensselaer Polytechnic Institute, USA, utvecklar ett verktyg som ska kunna användas för att mäta vår dygnsrytm. En användning av det är att bestämma hur ljusterapi optimalt ska användas för att ställa dygnsrytmen rätt.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;SAD är ett problem för många&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
SAD eller årstidbunden depression är ett problem för många. Ofta kommer den i slutet av oktober och november. För att motverka problemet är följande tips bra:

&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Ta två veckors semester i början av november söder ut. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Vistas ute mitt på dagen. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Ljusterapi. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;
Ljusterapi innebär att man har en lampa som simulerar solljus. Många sjukhus, privatläkare och "ljuscaféer" erbjuder det. Men en egen lampa för ljusterapi går numera att köpa för mindre än 2000 kr.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;strong&gt;Mer om forskningen, ljusterapi &amp; SAD&lt;/strong&gt;&lt;br/&gt;
Vårdguiden: &lt;a href="http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=4420"&gt;Höst- och vinterdepression (SAD, Seasonal Affective Disorder)&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Rensselaer Polytechnic Institute&lt;a href="http://news.rpi.edu/update.do?artcenterkey=2303&amp;setappvar=page(1)"&gt;Researchers Developing Device To Predict Proper Light Exposure for Human Health&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2120"&gt;Forskning pekar ut hur ljusterapi används optimalt&lt;/a&gt; (om forskningen på svenska) 
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-952614569636946697?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='related' href='http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2120' title='Mätverktyg mäter vår dygnsrytm'/><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/952614569636946697/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=952614569636946697' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/952614569636946697'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/952614569636946697'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/mtverktyg-mter-vr-dygnsrytm.html' title='Mätverktyg mäter vår dygnsrytm'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7470693586354171679</id><published>2007-11-15T01:33:00.000+01:00</published><updated>2007-11-15T01:41:02.671+01:00</updated><title type='text'>Retrovirus påverkade evolution hos primater</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Ett exempel på ett retrovirus som finns idag är HIV som orsakar den mycket allvarliga sjukdomen aids. Retrovirus förde in DNA i primaternas gener för miljoner år sedan. Idag uppskattas 8% av människans genetiska kod komma från retrovirus. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Något förvånande kan de värden för dessa parasiter haft nytta av det. En studie
publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences menar att gen P53 hos oss primater fick sin funktion som regulator av andra gener från retrovirs. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Läs mer i pressmeddelandet från UC Santa Cruz:
&lt;a href="http://www.ucsc.edu/news_events/text.asp?pid=1741"&gt;Ancient retroviruses spurred evolution of gene regulatory networks in primates&lt;/a&gt;. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/P53"&gt;P53&lt;/a&gt;. Wikipedia. Mer om P53 och dess betydelse.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7470693586354171679?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7470693586354171679/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7470693586354171679' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7470693586354171679'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7470693586354171679'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/retrovirus-pverkade-evolution-hos.html' title='Retrovirus påverkade evolution hos primater'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6264020642395924942</id><published>2007-11-15T01:26:00.001+01:00</published><updated>2007-11-15T01:29:37.329+01:00</updated><title type='text'>Sex tidigt leder till mindre ungdomsbrottslighet</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Forskare vid University of Virginia upptäckte att tonnåringar som har sex tidigare uppvisar mindre brottsligt beteende i tiden vuxenålder. Det jämfört med tonnåringar som väntade med sex till en senare ålder. Forskningen pekar också på att sex kan hjälpa tonnåringar att utveckla bättre socialförmåga. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Inget här som förvånar mig men helt säkert kontroversiell forskning i USA. Läs pressmeddelandet här: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-11/uov-ets111207.php"&gt;Early Teen Sex May Not Be A Path To Delinquency, Study Shows&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6264020642395924942?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6264020642395924942/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6264020642395924942' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6264020642395924942'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6264020642395924942'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/sex-tidigt-leder-till-mindre.html' title='Sex tidigt leder till mindre ungdomsbrottslighet'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1279778494086163137</id><published>2007-11-15T01:19:00.000+01:00</published><updated>2007-11-15T01:25:46.986+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Glasögon som blockerar blåttljus minskade symptom på ADHD</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Glasögonen filtrerar bort blåttljus och tas på några timmar innan man går och lägger sig. De påverkar dygnsrytem och stimulerar frisättande av melatonin. Förväntat var att de skulle förbättra sömnen men de minskade också symptomen på ADHD.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Läs pressmeddelandet från John Carroll University: &lt;a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071112143308.htm"&gt;Blue-blocking Glasses To Improve Sleep And ADHD Symptoms Developed&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1279778494086163137?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1279778494086163137/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1279778494086163137' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1279778494086163137'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1279778494086163137'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/glasgon-som-blockerar-blttljus-minskade.html' title='Glasögon som blockerar blåttljus minskade symptom på ADHD'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-365356790074222169</id><published>2007-11-15T01:07:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:39.106+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Energidrycker och alkohol riskabelt</title><content type='html'>&lt;p&gt;
Att sådana kombinationer är olämpliga pekar forskning från Wake Forest University School of Medicine på. I pressmeddelandet jämförs det med att trycka på hjärnans brom och gasmedal samtidigt då koffein är stimulerande och alkohol är lugnande.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Koffein och alkohol&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Alkohol är också en mycket riskabel drog som man ska ha stor respekt för. Helt säkert blir det inte mindre farlig av att blanda saker och med troligen mer riskabel. En orsak till att det blandas med koffein vilket inte tas upp är att koffein är en dopaminstimulant liksom alkohol. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Risken här är med andra ord att koffein helt enkelt gör alkohol lite trevligare. Beroenderisken kanske därför också ökar.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer som blandas - Ginseng, Rosenrot och Taurin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ginseng och taurin är två saker som blandas med alkohol enligt pressmeddelandet. Helt säkert olämpligt men ingen av de är ju kända just som stimulanter av dopamin. Rosenrot hör ju annars till sådant påverkar dopamin och ibland blandas med alkohol och koffein.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer att läsa&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071104191538.htm"&gt;Energy Drink 'Cocktails' Lead To Increased Injury Risk, Study Shows.&lt;/a&gt; Pressmeddelandet från 
Wake Forest University School of Medicine.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=4893"&gt;Energidryck – farlig eller inte?&lt;/a&gt; Riskerna diskuteras i Läkartidningen.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?programid=787&amp;artikel=1574402"&gt;Pigg till varje pris?&lt;/a&gt; SR. Barn använder energidrycker för att orka mer.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/176"&gt;Rosenrot.&lt;/a&gt; Nyfikenvital. Rosenrot stimulerar troligen både dopamin och nor-adrenalin och bör inte användas tillsammans med alkohol.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Caffeine#Mechanism_of_action"&gt;Caffeine - Mechanism of action.&lt;/a&gt; Wikipedia. Diskuterar hur koffein verkar i hjärnan.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11614&amp;epslanguage=SV"&gt;Energidrycker - Livsmedelsverkets kommentar.&lt;/a&gt; Livsmedelsverket diskuterar de ev. riskerna med energidrycker.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Taurine"&gt;Taurine.&lt;/a&gt; Wikipedia. Vad taurin är.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-365356790074222169?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/365356790074222169/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=365356790074222169' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/365356790074222169'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/365356790074222169'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/energidrycker-och-alkohol-riskabelt.html' title='Energidrycker och alkohol riskabelt'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1859004891356103531</id><published>2007-11-09T02:42:00.000+01:00</published><updated>2007-11-09T02:44:07.373+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><title type='text'>Faktasamling över sömn och smärta</title><content type='html'>Denna katalog lade jag till i länksamlingen: &lt;a href="http://kroppenskatalog.se"&gt;kroppenskatalog.se&lt;/a&gt;. Den djuplänkar olika artiklar och fakta om smärta och sömn. Dessa sorteras sedan i olika kategorier. 
&lt;p&gt;
Ser ut att kunna bli en bra faktabas för den som söker information kring de ämnena. Blir som ett register över artiklar om sömn och smärta.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1859004891356103531?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1859004891356103531/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1859004891356103531' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1859004891356103531'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1859004891356103531'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/11/faktasamling-ver-smn-och-smrta.html' title='Faktasamling över sömn och smärta'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6746050583841438936</id><published>2007-10-02T09:06:00.001+01:00</published><updated>2007-10-02T09:19:31.718+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Matematisk psykologi</title><content type='html'>Inget begrepp jag hade hört tidigare. Hittade det av en slump i Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Mathematical_psychology"&gt;Mathematical Psychology&lt;/a&gt;. De förklarar det som:
&lt;blockquote&gt;
Mathematical Psychology is an approach to psychological research that is based on mathematical modeling of perceptual, cognitive and motor processes, and on the establishment of law-like rules that relate quantifiable stimulus characteristics with quantifiable behavior. In practice "quantifiable behavior" is often constituted by "task performance".
&lt;/blockquote&gt;
Jag blev intresserad när jag såg det. Den modell som ofta används för att förklara effekt av t.ex. psykofarmaka menar jag är inte matematiskt sund och leder till grova feltolkningar. Sedan tycks ju det här vid min ytliga titt vara väldigt inriktat mot att se hjärnan som en blackbox snarare än ta fram modeller av enskild funktion i hjärnan.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;En sund matematisk modell fodras&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ta t.ex. selektiva serotonin återupptagningshämmare. I den populära modellen där man mer eller mindre ser återupptagning, som en binärfunktion som slås av och på vilket antingen ger mer eller mindre, antas ju dessa när de blockeras ge mer fritt serotonin vilket regelmässigt påstås utan något dokumenterat stöd för det. För mig är det emellertid självklart trivialt att återupptagning är en feedback funktion:

&lt;blockquote&gt;
Återupptagning tar upp fri signalsubstans när en given kemiskt jämvikt uppnås som triggar detta. Detta är självklart sant. Det finns inga små arbetare som simmar ut och hämtar signalsubstansen. En kemiskt jämvikt fodras där en tillräcklig mängd når återupptagningen för att återupptagning ska vara kemiskt möjligt.
&lt;/blockquote&gt;

D.v.s. återupptagningen triggar och ger feedback på "för mycket" signalsubstans och återtar. Minskar man effekten av återupptagningen är det ju det samma som att derivatan av denna närmar sig noll eller en andra derivata inverkan på hela funktionen i en rymd bromsas.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;&lt;i&gt;Detta kan ju öka mängden men kan lika gärna jämna ut nivåerna av fri signalsubstans över tiden. Men utan en sund matematisk modell som verifieras så kan vi inte veta detta.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Man tar fram för lite matematiska modeller och då saknas ett språk att pröva begrepp och teorier på.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Journaler&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Några journaler Wikipedia länkat till:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.elsevier.com/wps/find/journaldescription.cws_home/622887/description#description"&gt;Journal of Mathematical Psychology&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.bps.org.uk/publications/journals/bjmsp/bjmsp_home.cfm" &gt;British Journal of Mathematical and Statistical Psychology&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.cogs.indiana.edu/socmathpsych/"&gt;Society for Mathematical Psychology&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href="http://sma.uni.lu/empg38/"&gt;European Mathematical Psychology Group&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.mathpsyc.uni-bonn.de/tutorials.htm"&gt;Online tutorials on Mathematical Psychology&lt;/a&gt; .&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6746050583841438936?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6746050583841438936/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6746050583841438936' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6746050583841438936'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6746050583841438936'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/10/matematisk-psykologi.html' title='Matematisk psykologi'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6363468155622597422</id><published>2007-09-19T02:35:00.000+01:00</published><updated>2007-09-19T08:48:59.708+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Appropå Strattera - Nor-adrenalin och dopamin</title><content type='html'>Försökte reda ut hur Strattera utövar sin verkan på ADHD. Det är inte inituativt för mig hur Strattera fungerar som jag ju skrev &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/lkemedel-mot-adhd-en-versikt"&gt;här&lt;/a&gt;  där jag samlade material till en artikel.
&lt;p&gt;
Det här är dock ett ordentligt specialistområde som jag knappt alls behärskar. Någon slutsats brydde jag mig därför inte om att försöka dra.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Effexor och nor-adrenalin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Effexor är ett antidepressivt läkemedel och ett ovanligt sådant. Det är en fenetylamin precis som bl.a. amfetaminer (amfetamin, met-amfetamin m.m.), "metylfenidater" (metylfenidat är kanske det enda i den gruppen som används som läkemedel?) och bantningspillret Sibutramin. 
&lt;p&gt;
Det påverkar liksom dessa bl.a. nor-adrenalin men även serotonin. För ett tag sedan såg jag förövrigt forskning som pekar på att Effexor bara ökar nor-adrenalin hos de som lider av depression men inte hos friska. Bekräftas den effekten är det mycket udda.
&lt;p&gt;
Följande hittade jag här i Wikipedia om läkemedlet &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Venlafaxine"&gt;Effexor&lt;/a&gt;.

&lt;blockquote&gt;
Additionally, in high doses it weakly inhibits the reuptake of dopamine,[40] with recent evidence showing that the norepinephrine transporter also transports some dopamine as well, implying that SNRIs may also increase dopamine transmission. This is because SNRIs work by inhibiting reuptake, i.e. preventing the serotonin and norepinephrine transporters from taking their respective neurotransmitters back to their storage vesicles for later use. If the norepinephrine transporter normally recycles some dopamine too, then SNRIs will also enhance dopaminergic transmission. Therefore, the antidepressant effects associated with increasing norepinephrine levels may also be partly or largely due to the concurrent increase in dopamine (particularly in the prefrontal cortex).
&lt;/blockquote&gt;
&lt;p&gt;
Referensen angiven som 40 i Wikipedia är: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&amp;db=pubmed&amp;dopt=Abstract&amp;list_uids=11524036"&gt;
Wellington K, Perry C (2001). "Venlafaxine extended-release: a review of its use in the management of major depression.". CNS Drugs 15 (8): 643-69. PMID 11524036.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kanske det här eller något likartat har betydelse för Strattera? 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Återupptagningshämmare av nor-adrenalin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Både Strattera och Effexor är återupptagningshämmare av nor-adrenalin. Web4Health skriver bl.a. så här i svaret på frågan 
&lt;a href="http://web4health.info/sv/answers/adhd-strat-what.htm"&gt;Vad är Strattera (Atomoxetin)?&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;blockquote&gt;
Tidigare forskning har framför allt fokuserat på dopaminet och dopaminsystemen, men dessa system är inte huvudfokus vid atomoexetin-behandling. Dock är de systemen delvis involverade i av behandlingen med atomoexetin. Den grundläggande principen för norepineprin-återupptagningshämning är samma som för SSRI (selektiv serotonin-återupptagningshämning): Det finns ett speciellt transportsystem för signalsubstansen norepineprin. Detta kan blockeras med atomoxetin. Den presynaptiska cellen återupptar mindre av signalsubstansen, vilket leder till att tillgången av signalsubstansen ökar.
&lt;/blockquote&gt;
&lt;p&gt;
Här säger man med andra ord på att nor-adrenalin (norepineprin) kan vara inblandat i ADHD.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Tricykliska antidepressiva läkemedel&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tricykliska antidepressiva läkemedel påverkar särskilt nor-adrenalin och serotonin och kanske lite dopamin. De används ibland mot ADHD men uppges ofta mer selektivt verka på hyperaktivitet.
&lt;p&gt;

&lt;b&gt;Strattera och beroende&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ingenting tyder på att Strattera ger beroende hos människor. Men försök på råttor, duvor och apor som tränats till att uppskatta kokain eller met-amfetamin pekar på att effekten inte går att skilja från låga doser av kokain eller met-amfetamin. Däremot var det inte jämförbart med höga doser av drogerna.
&lt;p&gt;
Någon form av påverkan på dopamin verkar med andra ord inte otroligt.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Hetsätning&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Man har sett att Strattera kan motverka hetsätning. Studien var dock liten.
&lt;p&gt;
McElroy, Susan (2007), "Atomoxetine in the Treatment of Binge-Eating Disorder: A Randomized Placebo-Controlled Trial", Journal of Clinical Psychiatry 68 (3): 390–398, PMID 17388708
&lt;p&gt;
Något intressant med tanke på följande publicerat i Läkartidningen: &lt;a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6631"&gt;Ätstörningar och ADHD kan ha samband.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6363468155622597422?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6363468155622597422/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6363468155622597422' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6363468155622597422'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6363468155622597422'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/approp-strattera-nor-adrenalin-och.html' title='Appropå Strattera - Nor-adrenalin och dopamin'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4399195181589745354</id><published>2007-09-18T15:10:00.000+01:00</published><updated>2007-09-18T16:14:12.909+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Den nya generationen av dopingmedel ökar effekten av beetendeterapi</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Mentalaövningar som stärker prestationsförmågan har traditionellt inte räknats som doping. Men hur ska man betrakta det nu när läkemedel kommer som i enskilda doser stärker effekten av beteendeterapi?&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Dopingmedel är typiskt preparat som antingen gör träning mer effekt avseende effekt på kroppen t.ex. anabola steroider. När det kommer till preparat som påverkar hjärnan handlar det genomgående om sådant som tas vid tävling som antingen är stimulerande eller lugnande.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Vad är idrottspsykologi?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Riksidrottsförbundet menar att det handlar om träna och lära sig mentala färdigheter för att nå kapacitet både psykiskt och socialt. I princip är det här sådant som ofta faller under beteendeterapi eller enkla mentala övningar som t.ex. visualisering.
&lt;p&gt;
Att mena att sådant är doping är ju inte alls rimligt. Tvärtom stämmer det väl med idrottens anda: att ärligt stärka sin kapacitet. 
&lt;p&gt;
Här ser man hur &lt;a href="http://www.rf.se/t3.asp?p=31627"&gt;Riksidrottsförbundet ser på idrottspsykologi&lt;/a&gt;. Ett alternativt synsätt vore om man sa att idrottspsykologi handlar om att förebygga eller behandla psykiska problem som uppstår p.g.a. idrott.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;IPS-profil&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Riksidrottsförbundet arbetar faktiskt aktivt med och stödjer idrottspsykologi. De har bl.a. utvecklat tester för detta. Ett sådant test är det internetbaserade idrottspsykologiska testet IPS-profil som de utvecklat tillsammans med Peter Hassmén, professor i idrottspsykologi och hans doktorand Carolina Lundqvist. En bild från testet syns neda:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://www.rf.se/files/%7BF74BC3BC-914F-46E9-9BB6-5747DEC17857%7D.jpg" align=center&gt;
&lt;p&gt;
Mer finns att läsa här: &lt;a href="http://www.ipsprofil.rf.se"&gt;www.ipsprofil.rf.se&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Coaching&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Idrottspsykologin har dessutom lämnat idrotten och används numera för alla som vill stärka sin mentala prestationsförmåga. Det är stort och ofta kallas det för &lt;b&gt;coaching&lt;/b&gt; och den tränar folk är en &lt;b&gt;coach&lt;/b&gt; d.v.s. tränare. Ett företag beskriver att det deras &lt;a href="http://huvudcoach.se/"&gt;coach&lt;/a&gt; kan göra som bl.a. följande:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Öka prestationer inom idrott, arbetet eller i skolan. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Förbättra relationer och kommunikationen. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Att eliminera eller ersätta beteende som påverkar dig eller andra negativt.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Stridskonsten och beteendeförändrande droger&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Många av metoderna fanns förövrigt ännu tidigare inom de större militära organisationerna i världen. Fortfarande ligger man före där av vad det jag kan se och betydligt mer finns säkert dolt. 
&lt;p&gt;
Där används också ofta läkemedel som komplement. Både USA och UK använder t.ex. centralstimulerandei stridssituationer för att påverka prestationsförmåga. En användning är att öka antalet start- och landningar med stridsflyg och minska antalet olyckor. När de ska sova används sömnmedel och typiskt kortverkande benzodiazepiner.
&lt;p&gt;
Modafinil som anses vara mindre riskabelt (troligen mindre beroendeframkallade) än amfetamin är idag vanligare även om amfetaminer fortfarande används.
I Sverige är &lt;a href="http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?SpecID=111569&amp;DocTypeID=3"&gt; 
modafinil godkänt som läkemedel mot narkolepsi&lt;/a&gt;. Men som &lt;a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1540"&gt;Läkartidningen skriver har få jämförande studier genomförts mellan modafinil och amfetaminer&lt;/a&gt;. Det tar tid innan risker med läkemedel som påverkar hjärnan blir kända.
&lt;p&gt;
Modafinil är idag dopingklassat men under en period var effekten känd hos idrottsmän men det var ännu ej dopingklassat.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Framtidens dopingmedel?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Det finns ämnen som stärker effekten av beteendeterapi. Ett av dessa är cykloserin som är ett gammalt antibiotika mot TBC. Det har nu patenterats för ett nytt användningsområde där det ökar effekten av beteendeterapi mot bl.a. fobier och post-traumatisk-stress. Det är troligen också effektivt mot rökning och andra drogberoenden och studier pågår där. Riskerna med cykloserin är troligen få.
&lt;p&gt;
Patienten tar cykloserin vid terapisessionerna vilket kanske handlar om fem till tio sessioner vid behandling av t.ex. en fobi. Resultatet blir kraftigt bättre resultat på betydligt färre sessioner.
&lt;p&gt;
I hjärnan stimulerar det en process som stärker just effekten av den typ av inlärning som beteendeterapi tros påverka. Här är en artikel jag skrev om &lt;a href="www.nyfikenvital.org/?q=node/1955"&gt;cykloserin på Nyfiken vital&lt;/a&gt;. Man tror att ämnen som liksom cykloserin är agonister för NMDA receptorn stimulerar det man kallar Hebbiansk inlärning. Donald Hebb uttryckte sin teori som:
&lt;blockquote&gt;
Let us assume that the persistence or repetition of a reverberatory activity (or "trace") tends to induce lasting cellular changes that add to its stability.… When an axon of cell A is near enough to excite a cell B and repeatedly or persistently takes part in firing it, some growth process or metabolic change takes place in one or both cells such that A's efficiency, as one of the cells firing B, is increased.
&lt;/blockquote&gt;
(Hebb,The organization of behavior, New York, Wiley, 1949)
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Nytt dopingmedel för coching?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tittar vi på coaching kan den här typen av läkemedel med mycket stor sannoliket öka resultatet kraftigt. På en session där du lär dig att vilja vinna uppnår du kanske lika mycket som på två till tio sessioner.
&lt;p&gt;
Cykloserin är inte narkotika klassat och kommer därför vara mycket svårt att stoppa
tillgången till. Vad mera är det betydligt billigare och enklare att framställa än nästan alla idag vanliga dopingmedel. I många fall kommer det ge en större effekt.
&lt;p&gt;
Vidare tas det vid ett fåtal doser och finns inte kvar i kroppen särskilt länge. 
Vidare tror jag (jag faktakontrollerade det inte nu) att cykloserin utövar sin effekt genom att bilda serin som just har denna effekt och finns naturligt i vår kropp.
&lt;p&gt;
Effekten kommer däremot finns kvar mycket länge i form av det man lärt sig. Ett års vila från träningen där man bygger upp sig efter en skada kan t.ex. kombineras med cyklosering. 
&lt;p&gt;
Frågan är hur man ska betrakta cykloserin? Är detta dopingmedel? Jag anser det men det är så vitt jag inte ett dopingmedel idag.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Okända risker&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Sådana här preparat är olämpliga att användas utanför vård av sjukdomar. De har ibland bieffekter som är okända vid användning som blir oftare än vid de kliniska studierna. För doping lär troligen preparatet användas vid många terapisessioner.
&lt;p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4399195181589745354?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4399195181589745354/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4399195181589745354' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4399195181589745354'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4399195181589745354'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/den-nya-generationen-av-dopingmedel-kar.html' title='Den nya generationen av dopingmedel ökar effekten av beetendeterapi'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6960785189500962706</id><published>2007-09-15T10:42:00.002+01:00</published><updated>2009-04-02T17:59:42.061+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Läkemedel mot ADHD - En översikt</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Översikt av de läkemedel som idag används för behandling av ADHD. Inte alla används i Sverige.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Det här är anteckningar till en artikel jag skriver på för Nyfikenvital med arbetsnamnet "Amfetaminer som läkemedel från igår till idag".
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Vad som inte diskuteras här&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Alternativ behandling av ADHD som inte är kompletterande till läkemedel togs inte med här även om jag nog gör en lista på dem framöver. Inte heller diskuteras här orsaken till ADHD. För mer om &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Adhd"&gt;ADHD&lt;/a&gt; allmänt rekommenderas Wikipedia som har sammanfattat det bra. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Läkemedel mot ADHD i Sverige&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Jag har tolkat informationen rätt är det endast dessa tre substanser som används för behandling av ADHD:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Metylfenidat (Ritalin). &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; d-amphetamin (Metamina). &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Atomoxetin (Strattera). &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Samt bupropion (Zyban) i enstaka undantagsfall. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1. Metylfenidat (Ritalin)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Metylfenidat pantenterades 1954 av Ciba pharmaceutical som idag finns i Novartis.
Novartis säljer än idag Ritalin som troligen är det mest sålda läkemedlet mot
ADHD. Metylfenidat började användas mot ADHD (sorterades då in under begreppet
MBD) hos barn.
&lt;p&gt;
Metylfenidat binder både till transportörer för både dopamin och nor-adrenalin.
Både d- och l-isomeren binder till serotonin receptorer: 5HT(1a) och 5HT(2b).
d-isomeren påverkar särskilt dopamin och l-isomeren nor-adrenalin.
&lt;p&gt;
Markowitz JS et al, A Comprehensive In Vitro Screening of d-, l-, and dl-threo-Methylphenidate: An Exploratory Study", J Child Adolesc Psychopharmacol, 2006.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1.2 d-Metylfenidat (Focalin)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
ADHD anses vara en störning associerat till antingen transport eller tillverkning av dopamin. Att racemiskt metylfenidat, d.v.s. Ritalin där båda isomererna finns, används ger inte sällan biverkningar. Orsaken kan ligga hos l-isomeren: nervositet, depression m.m. 
&lt;p&gt;
Focalin innehåller bara d-metylfenidat har en del studier har visat att det ger bättre effekt än Ritalin. 
&lt;p&gt;
Arnold, L.E., et al, A double-blind, placebo-controlled withdrawal trial of dexmethylphenidate hydrochloride in children with attention deficit hyperactivity disorder, J Child Adolesc Psychopharmacol, 2004 .
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1.3 Verkningsmekanism hos metylfenidat&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Särskilt av betydelse för effekten vid ADHD är att metylfenidat är en återupptagningshämmare av dopamin. En viss mängd fritt dopamin tas tillbaka och minskar fritt dopamin. 
&lt;p&gt;
Metylfenidat genom att blocker återupptagningen ökar mängden fritt dopamin över tiden.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Amfetamin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Flera läkemedel mot ADHD är baserade på amfetamin eller nära besläktade ämnen.
Liksom som för metylfenidat innehåller racemiskt amfetamin en d- och l-isomer där d-isomeren tydligt påverkar dopamin medan l-isomeren verkar på nor-adrenalin.
&lt;p&gt;
Värt att notera är att racemiskt amfetamin inte förekommer så vitt jag sett i något
läkemedel godkänt mot ADHD i USA. Det närmaste är Adderall.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Adderall&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Adderal är en blandning av 72% d-amfetamin och 28% l-amfetamin d.v.s. Adderal innehåller mer av den isomer som verkar särskilt på dopamin. 
&lt;p&gt;
Adderall XR släpper ut de aktiva ämnen i kroppen under en längre period. De är då
bundna i fyra salter:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; 1/4 d-amfetamin sackarat &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; 1/4 d-amfetamin sulfat &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; 1/4 aspartat racemiskt d/l-amphetamin.&lt;/li&gt;
&lt;li&gt; 1/4 sulfate racemiskt d/l-amphetamin.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Salterna metaboliseras i olika hastighet vilket ska ge en jämn effekt. Patienten behöver därför inte ta medicin lika ofta.
&lt;p&gt;
En informations/reklamsajt från tillverkaren av &lt;a href="http://www.adderallxr.com/"&gt;Adderall&lt;/a&gt; finns här på engelska.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;D-amfetamin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Bara d-isomeren. I det här fallet blir påverkan på nor-adrenalin liten och vissa typer av biverkningar är inte troliga. Samtidigt pekar nästan all forskning på att ADHD är en störning associerad just med dopamin så den medicinska effekten är god.
&lt;p&gt;
I Sverige finns detta läkemedel under namnet Metamina. I USA säljs det under namnet Dexedrine. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;d-metyl-amfetamin (Desoxyn)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Så vitt jag vet används inte Desoxyn i Sverige. Det är här är vad som på gatan i amerikanska polisserier brukar kallas för meth. Det är amfetamin med en metylgrupp. Metylgruppen gör att amfetamin lättare passerar genom blod-hjärna-barriären.
&lt;p&gt;
Effekten på ADHD anses god. Likväl är det inte ett vanligt läkemedel i USA och orsaken till är troligen att meth har ett socialt stigmata p.g.a. gatumissbruket.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Atomoxetin (Strattera)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tillskillnad från övriga läkemedel påverkar Atomoxetin inte dopamin utan bara
nor-adrenalin. Nästan allt pekar på ADHD är en störning i dopamin och varför 
atomoxetin har effekt diskuteras sällan. Kanske påverkas dopamin via verkningen
på nor-adrenalin? Kanske ger Atomoxetin mer "psykiskenergi" vilket gör andra symptom
mindre viktig och hanterbara? Effekten på ADHD anses emellertid något sämre än för amfetaminerna. 
&lt;p&gt;
Framtiden får visa om atomoxetin är bra eller dåligt. Det har ju bara funnits på marknaden något år att jämföra med 1950-talet för metylfenidat. En del risker har
dock upptäckts redan. I vissa fall har det givit leverskada.
Och under hösten 2005 såg man i kliniska läkemedelsprövningar en ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende hos barn och ungdomar som behandlades med Strattera.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Poängen med atomoxetin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
En fördel man ofta pekar på är att atomoxetin "inte ska gå att missbruka". Emellertid är missbruk mindre vanligt hos de som behandlas för ADHD än de med ADHD som inte behandlas. D.v.s. god effekt av behandlingen bör vara det avgörande och särskilt som att illegala droger inte är svåra att få tag i.
&lt;p&gt;
En intressantare fördel är att patienter som inte svarat bra på metylfenidat i
en studie visade sig i 45 % av fallen svara på atomoxetin.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Fler läkemedel mot ADHD&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ett antal läkemedel finns som har använts tidigare eller som används i liten
utsträckning. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Bupropion (Zyban).&lt;/b&gt; används inte allt för sällan i USA mot ADHD. I Sverige krävs 
licens från Läkemedelsföretaget för detta. Zyban är precis som Ritalin en 
återupptagningshämmare av dopamin och nor-adrenalin men anses inte kunna orsaka beroende. I Sverige används Zyban mot tobaksberoende.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Amineptin.&lt;/b&gt; Tricykliskt antidepressivt läkemedel som dock är förbjudet numera
eftersom det var lite för angenämt. Orsaken var en tydligare verkan dopamin.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Modafinil.&lt;/b&gt; Stimulant som i Sverige används mot sjukdomar där man sover mycket länge.
I Sverige används det troligen inte alls mot ADHD? Men det används i mindre utsträckning i andra länder. Modafinil påverkar dopamin och nor-adrenalin men risken för missbruk anses låg då preparatet inte är angenämt. Mer om &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Modafinil"&gt;Modafinil&lt;/a&gt; i Wikipedia.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer på svenska om ADHD&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://web4health.info/sv/answers/adhd-menu.htm"&gt;ADHD.&lt;/a&gt; Web4health.info. Här finns mycket information samlat om ADHD. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer på svenska om metylfenidat (Ritalin)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1987"&gt;Ritalin (metylfenidat) kan ha långsiktigt värde vid ADHD.&lt;/a&gt; Nyfikenvital. En nyhet vi publicerade på Nyfikenvital om en studie gjord på råttor. Modellen är dock begränsad.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____58.aspx"&gt;Ritalin (metylfenidathydroklorid).&lt;/a&gt; Läkemedelsverket. Deras bedömning av effekt i sammanfattning.&lt;br/&gt;
Väldigt intressant är från Nyfiken vital är också: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2352"&gt;Ritalin (metylfenidat) påverkar bara prefrontal cortex&lt;/a&gt;. Studien är intressant genom att den gav mer kunskap om ADHD, bekräftade att det är logiskt varför metylfenidat vid ADHD-behandling har låga missbruksrisker och pekar tydligt på varför metylfenidat minskar symptomen på ADHD.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6960785189500962706?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6960785189500962706/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6960785189500962706' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6960785189500962706'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6960785189500962706'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/lkemedel-mot-adhd-en-versikt.html' title='Läkemedel mot ADHD - En översikt'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6436628654833368761</id><published>2007-09-06T17:45:00.000+01:00</published><updated>2007-09-06T16:29:55.617+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Inte bara katter utan också hundar påverkar fågellivet</title><content type='html'>Att katter påverkar lokalt fågelliv är välkänt. De kan ha ihjäl ordentligt med fåglar. Lite mer förvånande gäller det också &lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6978272.stm"&gt;hundar&lt;/a&gt;. När man är ute och går med hunden flyger fåglarna iväg då de ser hunden som ett hotfullt rovdjur.
&lt;p&gt;
Hundpromenader minskade antalet fåglar i genomsnitt med 41%. Antalet arter gick ned med 35%.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6436628654833368761?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6436628654833368761/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6436628654833368761' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6436628654833368761'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6436628654833368761'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/inte-bara-katter-utan-ocks-hundar.html' title='Inte bara katter utan också hundar påverkar fågellivet'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-42756786891879182</id><published>2007-09-06T17:30:00.000+01:00</published><updated>2007-09-06T16:27:02.052+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Jättefåglar och nyttan av att anteckna</title><content type='html'>Den här &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/fgeln-argentavis-magnificens-hade-ett.html"&gt;jättefågeln numera utdöd&lt;/a&gt;. Jag sparade ju den nyheten här på bloggen då jag hade en idé om att göra något större på temat. Vi har nu börjat på den artikeln på Nyfikenvital: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1988"&gt;Monster &amp; vidunder&lt;/a&gt;. 
&lt;p&gt;
Artikeln ska uppdateras regelbundet med allt fler udda djur. Jag hoppas att det ska bli en populär artikel som kan dra mer trafik till vår nättidning.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-42756786891879182?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/42756786891879182/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=42756786891879182' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/42756786891879182'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/42756786891879182'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/jttefglar-och-nyttan-av-att-anteckna.html' title='Jättefåglar och nyttan av att anteckna'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4785265914524071632</id><published>2007-09-06T15:52:00.000+01:00</published><updated>2007-09-06T16:30:39.832+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Bergsgorillorna hotade av rebeller?</title><content type='html'>Rebellerna i Kongo har tagit över nationalparken där de 700 &lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6977720.stm"&gt;bergsgorillorna&lt;/a&gt; finns. Den politiska situationen i området kan tyckas komplex då den bär på så mycket historia från alla länder i området.
&lt;p&gt;
Rebellerna som nu gått in i parken är "General" Laurent Nkundas "privatarmé". 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;General Laurent Nkunda&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Nkunda var tidigare general i Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Han står  nära Tutsi falangen i DRC. Vi kan här dra oss till minnes den massaker som Hutsierna genomförde på Tusierna i grannlandet Rwanda. Tutsiska väpnade förband gick in över gränsen från Uganda när eller precis innan folkmordet började för bekämpa  Hutsierna som styrde Rwanda och få slut på folkmordet. Nkunda deltog i den frihetskampen.
&lt;p&gt;
Många Hutsier flydde över gränsen till DRC där de hade visst stöd. Efteråt återvände Nkunda till DRC. Där bröt krig ut och diktatorn Mobutu besegrades av
Laurent-Désiré och Joseph Kabila. Tämligen snart bröt ju strider ut igen i
DRC iochmed att RDC tog till vapen för "införa demokrati" i DRC. 
&lt;p&gt;
RDC var till stor del dominerat av tutsier som dock är en liten befolkningsgrupp i DRC. Tutsierna är emellertid välbeväpnade och många har det militära till yrke sedan tidigare. De är därför militärt starka och särskilt då de har stöd från Rwanda.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;En alldeles egen privatarmé&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Under 2003 tog kriget slut och i samband med det blev Nkunda general i den nya armén. Av skäl som jag är osäker på kom han snart i konflikt med regeringen och tog med sig trupper ut i djungeln. Gissningsvis kan det ha varit en Hutsi - Tutsi fråga och troligen avseende strategi och prioritering av kampen mot Hutsi rebellerna.
Där har han nu sin privatarmé, gerilla eller vad man vill kalla det.
&lt;p&gt;
Hutsi rebellerna finns emellertid fortfarande kvar och Nkunda bekrigar dem när han har möjlighet. Hutsierna retirerade för ett tag sedan in i nationalparken där de har baser. Nkunda följer nu efter och strider i nationalparken är att vänta. Bergsgorillorna hamnar mitt i elden eller kanske blir mat. Vem vet.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Rwanda &amp; Nkunda&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Frågor blir ännu mer komplext just därför att Nkunda har ett tydligt stöd från Rwanda. Det är svårt att fördöma det: Hutsi rebellerna är verkliga och det är folk som gjorde den största slakten på människor i modern tid. De har inte lagt ner vapnen. Ingen kan heller anklaga Tutsierna för att inte ha varit förlåtande i Rwanda när kriget var slut.
&lt;p&gt;
Rwanda har nu satt tryck på DRC som har lovat att prioritera kampen mot Hutsi gerillan. D.v.s. förutom Nkundus privatarmé som redan är ute och bekrigar i området på eget bevåg kanske regeringstrupper ska in i området.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Resveration för ev. fel&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Den där konflikten är så komplex och händelserik att något liknande är svårt att hitta idag när det kommer till konflikter. En god gissning är att jag missat någon komponent eller fått ordningen fel någonstans.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Hur slutar det?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Hur den konflikten kommer sluta och vad det innebär för Bergsgorillorna är svårt att säga. Nkunda är dock en skicklig strateg &amp; taktiker och både han och stödgivaren Rwanda kan det här.
&lt;p&gt;
En gissning lika bra som något annat är Rwanda väljer att ockupera östra delarna av DRC snart. Officiellt för skydda sig mot Hutsi gerillan. För att så att säga motverka den motiveringen är det långt ifrån otroligt att regeringen åtminstone kommer göra någon form av operation i området officiellt riktat mot Hutsi gerillan men lika gärna för att bibehålla kontroll.
&lt;p&gt;
Det som talar emot en ockupation är att Rwanda ju redan har sin man i området: Nkunda. Men det kan helt enkelt bli så att de behöver projisera större stridskraft i regionen än vad som är möjligt via Nkunda.
&lt;p&gt;
Det här blev längre än jag hade tänkt men det är en så komplex konflikt.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4785265914524071632?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4785265914524071632/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4785265914524071632' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4785265914524071632'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4785265914524071632'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/bergsgorillorna-hotade-av-rebeller.html' title='Bergsgorillorna hotade av rebeller?'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8171730082437037519</id><published>2007-09-06T15:40:00.000+01:00</published><updated>2007-09-06T15:48:56.368+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dataspel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Blandat om dataspel och hjärnan</title><content type='html'>Blandat på svenska om dataspel och hjärnan upphittat på nätet...

&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.epochtimes.se/articles/2006/08/26/9813.html"&gt;Forskningsstudie visar att dataspel är beroendeframkallande.&lt;/a&gt; Men exakt hur beroendeframkallande är det? Och är det angenämt på samma sätt som droger? Vilka delar av hjärnan aktiveras? Studien väcker fler frågor än den besvarar.
&lt;p&gt;
Här är en som ser en ev. fördel: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2006/02/tv-och-datorspel-uppgraderar-hjrnan.html"&gt;Datorspel uppgraderar vår hjärna.&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
En vettig gissning är att typ av dataspel och om ett konstruktivt mål med dataspelet finns eller inte har stor betydelse. 
&lt;p&gt;
När jag var barn spelade jag senare med en Tac-II och en mindre joystick innan tillsammans med C-64. Men tekniken går framåt men om spelupplevelsen i single-player blir bättre känns mer tveksamt: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.etn.se/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=20762&amp;Itemid=126"&gt;Signaler från hjärnan styr dataspel.&lt;/a&gt; 
&lt;p&gt;
Tidigare har jag bloggat om &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/mindfit-dataspel-mot-hjrnans-ldrande.html"&gt;dataspel mot hjärnans åldrande&lt;/a&gt; respektive &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/dataspel-mot-adhd.html"&gt;ADHD&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8171730082437037519?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8171730082437037519/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8171730082437037519' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8171730082437037519'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8171730082437037519'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/blandat-om-dataspel-och-hjrnan.html' title='Blandat om dataspel och hjärnan'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5213972334575426292</id><published>2007-09-06T15:29:00.000+01:00</published><updated>2007-09-06T15:39:00.446+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dataspel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Dataspel mot ADHD</title><content type='html'>Appropå &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/mindfit-dataspel-mot-hjrnans-ldrande.html"&gt;dataspelet mot hjärnans åldrande&lt;/a&gt; finns ett svenskt dataspel mot ADHD. Det har säkert en viss effekt på en del av symptomen. &lt;a href="http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_15438219.asp"&gt;SVD&lt;/a&gt; har rapporterat om det här, liksom &lt;a href="http://www.nyteknik.se/art/25242"&gt;Nyteknik&lt;/a&gt; 
&lt;p&gt;
Cogmed grundades på idé från hjärnforskaren Torkel Klingberg när han forskade på det amerikanska Stanforduniversitetet om barns arbetsminne.
Spelet sägs träna upp just förmågan att hålla saker i korttidsminnet. Teorin är att en koppling finns till koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet.
&lt;p&gt;
Mer finns att läsa hos företaget &lt;a href="http://www.cogmed.com/cogmed/articles/se/50.aspx"&gt;Cogmed som säljer dataspelet&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5213972334575426292?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5213972334575426292/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5213972334575426292' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5213972334575426292'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5213972334575426292'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/dataspel-mot-adhd.html' title='Dataspel mot ADHD'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5230193537313185930</id><published>2007-09-06T15:06:00.001+01:00</published><updated>2009-07-12T01:38:25.531+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Dataspel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>MindFit - Dataspel mot hjärnans åldrande och dåligt minne</title><content type='html'>BBC rapporterar om ett &lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/magazine/6979949.stm"&gt;dataspel för att hålla hjärnan i form&lt;/a&gt;. Spelet sägs vara anpassat för motverka den försämrade kognitiva förmåga som är associerad med åldrande. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Träna hjärnan&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Att det fungerar verkar långt ifrån otroligt då mer eller mindre allt som utmanar hjärnan eller tvingar den att lära sig nya saker tros ha den effekten:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Borsta med fel hand. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Ett rikt social liv. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Läsa en utmanande bok. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Lösa korsord eller spelar schack. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Orsaken tros vara att nya "kopplingar" skapas mellan nervceller. Det ökar kapaciteten genom att utnyttja hjärnans funktion mer effektivt och kan kompensera för döda hjärnceller åtminstone i någon utsträckning. 
&lt;p&gt;
Mer information om dataspel för att träna hjärnan finns på Pryltrend och Nyfiken vital där området följs aktivt och &lt;i&gt;enormt&lt;/i&gt; mycket mer information finns:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/07/traning-av-hjarna.html"&gt;Träning av hjärna&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2347"&gt;Öka din intelligens med träning av arbetsminne&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2585"&gt;Träna arbetsminne med dataspel&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/04/tranar-min-intelligens-inkopta-prylar.html"&gt;Tränar min Intelligens! Inköpta prylar&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;

&lt;p&gt;
Dyra och ansedda Mayo Clinic har ett par bra artiklar på engelska:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.mayoclinic.com/health/memory-loss/HA00001"&gt;Memory loss: Training can prolong independence&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; &lt;a href="http://www.mayoclinic.com/health/memory-improvement/HA00085"&gt;Memory improvement: Exercise keeps your mind sharp&lt;/a&gt; &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Olika dataspel i MindFit&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Dataspelet heter MindFit och finns för PC. En undersökning med 121 frivilliga i Israel fyllda 50 år eller mer sägs pågå.
&lt;p&gt;
Det första spelet kallas "Tip of the Tongue" och sägs träna upp förmåga att namnge föremål. Det kan tyckas enkelt men är en grundläggande förmåga i hjärnan som även yngre kan träna upp till högre förmåga. En till heter "Problem Solving Abilities" och tränar upp förmågan att lösa problem i situationer från verkligheten.
Och så har vi "Visual Short-Term Memory" som ska stärka närminnet.
Vidare finns "Visual Perception at a Fast Pace" som ska förbättra visuell perception d.v.s. vår förmåga att uppfatta vad vi ser t.ex. i trafiken.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
&lt;b&gt;MindFit på nätet&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.e-mindfitness.com"&gt;MindFit.&lt;/a&gt; Klicka på demo för att provköra några av spelen. Den som väljer att köpa spelet sägs få $10 rabatt om de slutför ett demo. Priserna utan rabatt är enligt:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; $129.00 USD för nedladdning. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; För $149.00 USD för CD. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Någon svensk version av spelet finns inga uppgifter om ännu men det ska nog inte alls uteslutas att det kommer till julen. Översättning av ett spel som det där kostar knappast just något. I vilket fall som helst har jag e-postat och ställt lite frågor så vår vi se.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5230193537313185930?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5230193537313185930/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5230193537313185930' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5230193537313185930'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5230193537313185930'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/mindfit-dataspel-mot-hjrnans-ldrande.html' title='MindFit - Dataspel mot hjärnans åldrande och dåligt minne'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3486197779210283544</id><published>2007-09-01T20:38:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:36:53.902+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Silver i luftfuktare respektive endotoxiner &amp; astma</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Samling med länkar till resurser hittade när fakta och forskning om luftfuktare eftersöktes. Allt som hittades är inte direkt om luftfuktare men associerat.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Vi har sedan tidigare en guide för att köpa luftrenare på Nyfikenvital och också en artikel om hur växter inomhus kan fungera som luftfuktare. Jag arbetar på en artikel "köp rätt luftfuktare". Här är en del resurser på engelska runt ämnet luftfuktare som jag hittat.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Silver på ytorna i luftfuktare mot mikroorganismer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Den här tekniken sägs ha används bl.a. av de gamla egyptierna. Nu lägger man en yta av silver på utrustning bl.a. på sjukhus. Silver motverkar mikroorganismer. Tekniken används också i luftfuktare för att motverka tillväxt av svamp och bakterier liksom i kylskå.
&lt;p&gt;
EurekAlert: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2003-05/kc-wog050903.php"&gt;War on germs gets cutting-edge weapon from ancient world technique&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Att silverjoner dödar bakterier är välkänt sedan lång tid tillbaka. Det används bl.a. i vattenrenare. En fördel med silver är att det är tydligt giftigt för många bakterier, virus, alger och svamp precis som tungmetaller. Silverjoner är emellertid inte lika farligt för oss människor som t.ex. kvicksilver och bly.
&lt;p&gt;
En skål som följande i silver är något bättre när det kommer till hygien jämfört med t.ex. lera:
&lt;p&gt;
&lt;center&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d3/Gilt_silver_eared_cup.jpg" width="460px"&gt;
&lt;/center&gt;
&lt;p&gt;
Skålen är från Tang dynastin (618 - 907 AD). &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Gilt_silver_eared_cup.jpg"&gt;Licensregler för bilden&lt;/a&gt; finns angivna här i Wikipedia där fotot hittades.
&lt;p&gt;

&lt;b&gt;Endotoxiner i damm orsakar astma&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Endotoxiner kommer från membranen hos vissa gramma negativa bakterier. Gifterna samlas är vanliga i hemmen och orsakar astma. Vanliga källor är bl.a. damm, husdjur och luftfuktare.
&lt;p&gt;
EurekAlert: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-12/ats-eih112905.php"&gt;Endotoxins in house dust pose a significant risk for asthma&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Tidigare bloggat om luftfuktare &amp; luftrenare&lt;/b&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/06/ren-inomhusluft-med-vxter.html"&gt;Ren inomhusluft med växter&lt;/a&gt;. Länkar kring hur man förbättrar inomhusluften med växter. Växter kan både fungera som luftrenare och luftfuktare.
&lt;p&gt;
Alla blogginlägg om &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/search/label/Luftrenare"&gt;luftrenare&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3486197779210283544?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3486197779210283544/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3486197779210283544' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3486197779210283544'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3486197779210283544'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/silver-i-luftfuktare-respektive.html' title='Silver i luftfuktare respektive endotoxiner &amp; astma'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1021207430427888331</id><published>2007-09-01T15:23:00.000+01:00</published><updated>2007-09-01T18:57:34.631+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Hundmat gjord av hirs</title><content type='html'>Jag har använt hirs flera gånger under veckan och sitter och skriver på en artikel om det. Ett nyttigt livsmedel. Hirs är ett av de äldsta sädesslagen.
&lt;p&gt;
Under läs mer brukar vi särskilt för livsmedel ha länkar till sajter som har fler recept. När jag sökte efter sådana hittade jag en sida om hundar där man hade recept på &lt;a href="http://www.kurant.se/Kurants%20Hundtj%C3%A4nst/recept.htm"&gt;hudmat gjord av hirs&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
Vår artikel om hirs är inte klar än så för den som är intresserad att läsa mer allmänt om &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Millet"&gt;hirs finns Wikipedia&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Foton på hirs&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Hirs på fält:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/22/28186437_bb7ceb306b.jpg?v=0" /&gt;&lt;br/&gt;
&lt;span class="license"&gt;&lt;span class="ccIcn ccIcnSmall"&gt;&lt;a href="http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.0/"&gt;&lt;img src="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/cc_icon_attribution_small.gif" alt="Attribution" title="Attribution" /&gt;&lt;img src="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/cc_icon_noncomm_small.gif" alt="Noncommercial" title="Noncommercial" /&gt;&lt;img src="http://l.yimg.com/www.flickr.com/images/cc_icon_sharealike_small.gif" alt="Share Alike" title="Share Alike" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;  Foto: &lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;a href="http://www.flickr.com/photos/55397833@N00/" title="Link to imago's photos"&gt;&lt;b&gt;imago&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;

&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1021207430427888331?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1021207430427888331/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1021207430427888331' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1021207430427888331'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1021207430427888331'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/09/hundmat-gjord-av-hirs.html' title='Hundmat gjord av hirs'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6904650880822005871</id><published>2007-08-26T00:04:00.000+01:00</published><updated>2007-08-31T18:30:03.620+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Parkinsons sjukdom är en sjukdom där skador uppstår i en del av hjärnan. Resultatet blir brist på signalsubstansen dopamin som är kritiskt för en mängd funktioner i kroppen. Här har några befintliga behandlingsmetoder och några som forskning pågår kring antecknats i sammanfattning tillsammans med länkar.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Orsaken till sjukdom identifierades under 1950-talet av svensken Arvid Carlsson och
han fick senare Nobelpriset för det. Behandling av sjukdomen syftar till att försöka kompensera för bortfallet av dopamin.
&lt;p&gt;
I bilden visas aktivitet i hjärnan av dopamin. Vid Parkinsons sjukdom blir aktiviteten lägre p.g.a. mindre dopamin:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/87/PET_scan_Parkinson%27s_Disease.jpg"&gt;
&lt;p&gt;

&lt;b&gt;1. Befintliga läkemedel&lt;/b&gt; &lt;br/&gt;
Befintliga läkemedel syftar genomgående till att öka nivåerna av dopamin för att därmed kompensera för bristen. Det minskar symptomen på sjukdomen.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1.1. L-dopa&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
L-dopa är ett förstadium till dopamin och har sedan 1967 varit den vanligaste behandlingen. Tillskott med L-dopa tillsammans med ämnen som hindrar att det bryts ner ökar nivåer av dopamin och minskar symptomen på Parkinsons sjukdom.
&lt;p&gt;
Effekten av behandlingen minskar med tiden.
&lt;p&gt;
Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/L-dopa"&gt;L-dopa&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1.2. MAO-B hämmare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
MAO är enzymer som bryter ner monoaminer. Bland monoaminerna finns dopamin, serotonin och nor-adrenalin. MAO-B bryter ned "överskott" av fritt dopamin. MAO-B hämmare minskar aktiviteten hos MAO-B och kan därmed medverka till mer dopamin.
&lt;p&gt;
Två sådana läkemedel är selegilin och rasagilin. Rasagilin är den nyare av de båda. Läkemedelsverket bedömer att värdet av de båda är likvärdigt. De används som enda behandling vid tidig Parkinsons eller som tillägg till levodopa i senare stadier.
&lt;p&gt;
Läkemedelsverket: &lt;a href="http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____4473.aspx"&gt;Azilect (rasagilin)&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2. Nya läkemedel&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Forskning mot nya läkemedel bedrivs inom flera områden. Dessa kan grovt delas in i två effekt:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Läkemedel som man hoppas ska skydda cellerna mot vidare skador. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Läkemedel som kompenserar för bortfall av dopamin. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2.1. Hämmare av jonkanalen för Ca2+ &lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ett område där forskning pågår är kring jonkanalerna. Det kan vara möjligt att man
kan skydda mot nya skador genom att blockera jonkanaler. I ett forskningsprojekt
såg man att dopaminceller blev känsligare för gifter när de började, senare
under deras livstid, använda kalciumjoner för signalering.
&lt;p&gt;
I ett nytt projekt följande man upp detta. Forskarna blockerade jonkanalen för kalcium med ett läkemedel mot högt blodtryck (Isradipin) hos råttor med Parkinsons sjukdom. Resultatet blev att sjukdomen bromsades och en del dopaminceller som "tystnat" började arbeta igen.
&lt;p&gt;
Nyfiken vital: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1818"&gt;Läkemedel mot högt blodtryck bromsar Parkinsons sjukdom&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
FASS.se: &lt;a href="http://www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_products.jsp?substanceId=IDE4POFFUAXZBVERT1"&gt;
Isradipin&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
(notera att jag skriver för Nyfiken vital)
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2.2. Safinamide från Newron Pharmaceuticals och Merck KGaA&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ett läkemedel under utveckling är safinamide. Safinamide är en MAO-B hämmare men
blockerar också jonkanaler för Ca2+ och Na+ och hindrar frisläppande av glutamat. Man hoppas att det ska kompensera för brist på dopamin genom den MAO-B hämmande effekten och motverka nya skador via den övriga effekten.
&lt;p&gt;
En nyligen avslutat fas III studie blev dock en mindre besvikelse. Effekten var inte så god som man hoppats. En ny studie kommer dock ske eftersom Newron Pharmaceuticals
tror att brist på effekt endast är fallet i den högre av de två doser som utvärderades.
&lt;p&gt;
Newron Pharmaceuticals: &lt;a href="http://www.newron.com/uploads/NewronsafinamidePIIIdataE.pdf"&gt;Newron Announces 18-Month Safety and Efficacy Data of Phase III Trial of Safinamide (PDF)&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2.3. Deep brain stimulation (DBS)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
En operation där en "pacemaker" sätts in i hjärnan. Denna stimulerar en given
del av hjärnan vilket ökar aktiviteten. DBS har använts mot depression och
Parkinsons sjukdom. Behandlingen är ny, inte utan risker och finns i USA.
&lt;p&gt;
University of British Columbia: &lt;a href="http://www.med.ege.edu.tr/~norolbil/2001/NBD15501.html"&gt;DEEP BRAIN STIMULATION FOR MOVEMENT DISORDERS&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2.4. Amfetaminer kanske ger nya läkemedel&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Amfetaminer har använts som behandling av Parkinsons sjukdom. De ökar mängden av fritt dopamin och kan därför minska symptomen. Amfetaminer som behandling används inte längre.
&lt;p&gt;
Något förvånande pekar studier på råttor att effekten inte nödvändigtvis helt kan förklaras med att amfetaminer får lagrat dopamin att släppas ut. Även hos råttor som nästan helt saknade dopamin kunde amfetaminer ta bort symptomen. Forskarna Duke University hoppas att denna kunskap ska kunna leda fram till nya läkemedel med denna effekt men utan de risker som finns med amfetaminer.
&lt;p&gt;
Duke University: &lt;a href="http://www.dukemednews.duke.edu/news/article.php?id=9157"&gt;Amphetamines Reverse Parkinson's Disease Symptoms in Mice&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;3. Mer som skyddar&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Forskning och studier har identifierat faktorer som kan medverka till att skydda mot
skador som tros ge Parkinsons sjukdom eller som snabbar upp sjukdomens utveckling.
Andra faktorer tros öka risken.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;3.1. Antioxidanter och oxidativstress&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Fria radikaler skapar oxidativstress och kan skada celler. Oxidativstress tros
associerat till ökad risk för Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Antioxidanter motverkar oxidativstress genom att fånga upp de fria radikalerna innan de skadar cellerna.
&lt;p&gt;
En kost rik på antioxidanter förebygger därför kanske Parkinsons sjukdom eller kanske är av värde vid sjukdom. Antioxidanter finns bl.a. i frukt, grönsaker, grönt te, vitt te, rooibos. gurkmeja m.fl. livsmedel.
&lt;p&gt;
Inga av dessa samband kan dock sägas vara bevisas.
&lt;p&gt;
Science Daily: &lt;a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2007/08/070823083702.htm"&gt;Separating The Brain's 'Bad' From 'Good' Iron.&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
Medical News Today: &lt;a href="http://www.medicalnewstoday.com/articles/54679.php"&gt;Switch For Brain's Natural Anti-Oxidant Defense Identified By Scientists: Implications For Alzheimer's, Parkinson's And Other Brain Diseases&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Pub Med: &lt;a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?cmd=Retrieve&amp;db=PubMed&amp;amp;list_uids=8552107&amp;amp;dopt=AbstractPlus"&gt;No evidence for systemic oxidant stress in Parkinson's or Alzheimer's disease.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;3.2. Nikotin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Förvånande för en del kanske tycks användning av tobak minska risken för Parkinsons sjukdom. Orsaken kanske är att nikotin ökar mängden av fritt dopamin. Nikotin kan öka denna mängd med upp till 60%.
&lt;p&gt;
Science Daily: &lt;a href="http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/070709171619.htm"&gt;Smoking Associated With Lower Parkinson's Disease Risk&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Nyfiken vital: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/72"&gt;Nikotin höjer dopamin med upp till 60%&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;4. Namngiven efter James Parkinson&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Sjukdomen är känd sedan långt tillbaka i historien men de beskrevs formellt
första gången 1817 i "An Essay on the Shaking Palsy" av den brittiska läkaren
James Parkinson. Sjukdomen namngavs efter honom av en Jean-Martin Charcot.
&lt;p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6904650880822005871?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6904650880822005871/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6904650880822005871' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6904650880822005871'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6904650880822005871'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/nya-lkemedel-mot-parkinsons-sjukdom.html' title='Nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2027536532947034161</id><published>2007-08-09T01:25:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:33.110+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hjärna och Psyke'/><title type='text'>Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;En vanlig föreställning är att särskilt Japaner ofta lider av dålig självkänsla och mindervärdighetskomplex. En studie där ett personlighetstest, Implicit Association Test (IAT), användes visar att det inte är korrekt.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Givetvis är det inte orimligt att kultur kan påverka individernas självkänsla på en större skala. Man kan t.ex. tänka sig att olika skolsystem kan ha inverkan. Föreställningen att japaner skulle ha dålig självkänsla är vanlig men ingen som jag haft. 
&lt;p&gt;
I studien som gjordes med forskare i USA, Kina och Japan mättes självkänslan hos individer i respektive land. Självkänslan hos studenter i alla tre länder var hög och jämförbar. Resultaten är publicerade i Psychological Science.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Explicit och implicit självkänsla&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Ofta mäts s.k. explicit självkänsla d.v.s. hur du beskriver dig själv. Ofta sker det genom att den som utvärderas får svara på hur väl något stämmer in. Exempelvis: Jag är bättre än de flesta på jobbet.
&lt;p&gt;
I studien mättes istället implicit självkänsla med ett personlighetstest: Implicit Association Test (IAT).
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Implicit Association Test (IAT)&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Implicit Association Test (IAT) skapades vid University of Washington av psykologen Anthony Greenwald. Anthony Greenwald arbetade också med studien runt självkänsla. I testet ställs inga frågor. Istället mäts hur snabbt en person ger respons på ord som är trevliga och som refererar till honom själv.
&lt;p&gt;
Det hela bygger på &lt;i&gt;teorin&lt;/i&gt; att mycket i det kognitiva som styr vårt beteende är omedvetet men filtreras medvetet när explicita frågor används. Mäter man t.ex. hur snabbt du reagerar på något så blir det svårt för dig att medvetet filtrera det intryck du ger. En del studier stödjer att denna metod kan fungera. Dock finns också mycket kritik.
&lt;p&gt;
Implicit Association Test har används i mängder av studier där man försökt hitta skillnader mellan kön, kulturer, socialagrupper o.s.v.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om Implicit Association Test (IAT) och personlighetstester&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Mer om Implicit Association Test (IAT) finns att läsa på Anthony Greenwald hemsida: &lt;a href="http://faculty.washington.edu/agg/iat_validity.htm"&gt;IMPLICIT ASSOCIATION TEST: VALIDITY DEBATES&lt;/a&gt;. 
&lt;p&gt;
Hos Harvard kan testet prövas: &lt;a href="https://implicit.harvard.edu/implicit/"&gt;Project Implicit®&lt;/a&gt; på nätet.
&lt;p&gt;
På Nyfikenvital har vi en artikel där information finns samlade om olika personlighetstester. Många av de som kan hittas på nätet är oseriösa. Det är därför klokt att vara kritiskt och undvika att tolka in särskilt i mycket i dem: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/35"&gt;Personlighetstest på nätet&lt;/a&gt;. Implicit Association Test (IAT) finns ingen information om där men det ska vi uppdatera med.
&lt;p&gt;
Mer om detta forskningsprojekt finns att läsa här: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-06/uow-hsm060607.php"&gt;High self-esteem may be culturally universal, international study shows.&lt;/a&gt; (EurekAlert!).&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2027536532947034161?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2027536532947034161/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2027536532947034161' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2027536532947034161'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2027536532947034161'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/personlighetstest-visar-att-sjlvknsla.html' title='Personlighetstest visar att självkänsla inte är kulturell'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6398436124770711754</id><published>2007-08-07T04:22:00.000+01:00</published><updated>2007-08-07T04:27:51.366+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><title type='text'>Det är vännerna som gör dig fet</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Det är dina vänner som gör dig fet. Fetma sprids via det sociala nätverket visar forskning från Harvard Medical School och University of California, San Diego.
&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
När en individ går upp i vikt ökar det chansen för att vännerna ska öka i vikt också. Risken för att vännerna också ska öka i vikt sägs vara dramatisk. Ju närmare du befinner dig en person som går upp i vikt i det sociala nätverket desto högre är risken.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om bantning &amp; viktproblem&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Läs mer om forkskningen på EurekAlert: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-07/hms-ost072007.php"&gt;Obesity spreads through social networks&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
Tidigare bloggat om viktproblem: &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/glykemisk-belastning-pverkar-inte.html"&gt;Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6398436124770711754?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6398436124770711754/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6398436124770711754' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6398436124770711754'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6398436124770711754'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/det-r-vnnerna-som-gr-dig-fet.html' title='Det är vännerna som gör dig fet'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-948725961440392680</id><published>2007-08-03T02:23:00.000+01:00</published><updated>2007-08-03T02:30:12.316+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rökning'/><title type='text'>Cigaretter med mindre gifter kanske inte mindre farliga</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Nya cigaretter marknadsförs i USA som påstås minska risken för cancer
och innehålla mindre gifter. En studie gjord vid Oregon Health &amp; Science University pekar på att så inte är fallet. &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Risken för lungcancer är troligen inte lägre för de som väljer dessa cigaretter
jämfört med vanliga. Även om kända gifter som formaldehyd, arsenic och kadium minskas behöver det inte minska risken för långcancer eftersom orsakerna till lungcancer är komplexa och dåligt förstådda.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om cancer och rökning&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Länkar &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/lnkar-cancer.html"&gt;om cancer&lt;/a&gt; och allt &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/search/label/Cancer"&gt;bloggat om cancer&lt;/a&gt;. Tidigare &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/search/label/R%C3%B6kning"&gt;bloggat om rökning&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Forskningen&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Oregon Health &amp; Science University: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-03/ohs-ncd031607.php"&gt;New cigarette designs don't offer lower predicted cancer risks&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-948725961440392680?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/948725961440392680/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=948725961440392680' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/948725961440392680'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/948725961440392680'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/nya-cigaretter-marknadsfrs-i-usa-som.html' title='Cigaretter med mindre gifter kanske inte mindre farliga'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1356699896126351387</id><published>2007-08-03T02:08:00.000+01:00</published><updated>2007-08-03T02:20:13.661+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rökning'/><title type='text'>Att sluta röka minskar dödligheten i lungcancer med 70%</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Att sluta röka minskar risken för att dö av lungcancer med 70%. Studien visar också att kvinnor löper ökad risk för att drabbas av lungchancer.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
I studien publicerad i American Journal of Epidemiology deltog 500 000 vuxna.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;20 gånger högre risk för kvinnor&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Kvinnor visade sig löpa 20 gånger högre risk för att dö av lungcancer än män.
Samtidigit ökar rökning bland kvinnor i långa längder.
&lt;p&gt;
Att sluta röka minskade risken för att dö av lungcancer med 70%.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Cancer &amp; cancerforskning på bloggen&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Länkar om &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/lnkar-cancer.html"&gt;Länkar: cancer &amp; cancerforskning&lt;/a&gt;. Tidigare bloggat om &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/search/label/Cancer"&gt;cancer&lt;/a&gt;. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Rökning på bloggen&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Vad känner du till om rökning och tobak? Här finns &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/knt-och-oknt-om-tobak-och-rkning.html"&gt;Känt och okänt om tobak och rökning&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om forskningen&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Forskningen skedde vid Research Australia: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2007-03/ra-qsr032207.php"&gt;Quitting smoking reduces risk of lung cancer mortality by 70 percent&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1356699896126351387?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1356699896126351387/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1356699896126351387' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1356699896126351387'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1356699896126351387'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/att-sluta-rka-minskar-ddligheten-i.html' title='Att sluta röka minskar dödligheten i lungcancer med 70%'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2745724395163030153</id><published>2007-08-02T00:23:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:04.533+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Luftrenare med jonisator riskabla?</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Forskning finns som pekar på att de små mängder ozon som luftrenare med jonisatorer producerar möjligen kan vara riskabla för hälsan. Det hela är 
intressant men behöver tänkas igenom en del.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Det forskarna såg var att:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Små rum med dålig ventilation kan ozon byggas upp till högre nivåer. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Ozon från luftrenare med jonisator kan addera till ozon som redan finns. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Ozon är en oxidant och ett riskabelt ämne. De små mängder som luftrenare med jonisatorer producerar har emellertid ansets ofarliga. Den här forskningen pekar på att risker ändå kan finnas.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Studien behöver studieras närmare&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
Hur relevant den här studien är behöver jag titta närmare på. Jag har inte läst artikeln utan bara pressmeddelandet än. Pressmeddelandet gav ingen information som gör det möjligt att bedöma hur relevant det här är. 
&lt;p&gt;
Många luftrenare med jonisatorer producerar t.ex. inte mer ozon än en TV, kopiator eller en bildskärm. Och luftrenaren ska typiskt placeras högt upp medan du sitter direkt framför bildskärmen. Så skillnaden behöver inte vara relevant.
&lt;p&gt;
Hur en luftrenare med jonisator placerar har också minst sagt stor betydelse. Frågan är hur forskarna placerade luftrenarna.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Är dessa luftrenare säkra?&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Det har emellertid kommit en del andra varningar nyligen avseende luftrenare med jonisator bl.a. följande som jag publicerade på Nyfikenvital: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1911"&gt;Rengöringsprodukter och luftrenare tillsammans kan ge smutsig luft&lt;/a&gt;. Kontentan där är att vissa tillsatser för doft till rengöringsprodukter reagerar även med dessa små mängder ozon och får mängden partiklar att öka tydligt i luften.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;University of California - Irvine&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Jag spar undan den här nyheten om forskningen här på bloggen. När jag läst artikeln noga ska jag uppdatera vår huvudsida om luftrenare med jonisatorer på Nyfikenvital med den här informationen. 
&lt;p&gt;
Pressmeddelandet finns här: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-05/uoc--iap050906.php"&gt;Indoor air purifiers that produce even small amounts of ozone may be risky for health&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Tidigare bloggat om luftrenare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Om en studie där man ska se om luftrenare kan hjälpa barn med astma: &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/studie-om-elektrostatiska-luftrenare.html"&gt;Elektrostatisk luftrenare och dammsugare med HEPA-filter ska hjälpa barn med astma&lt;/a&gt;. När den är klar ska jag skriva mer om det på Nyfiken vital.
&lt;p&gt;
Växter som luftrenare: &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/06/ren-inomhusluft-med-vxter.html"&gt;Ren inomhusluft med växter&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2745724395163030153?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2745724395163030153/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2745724395163030153' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2745724395163030153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2745724395163030153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/luftrenare-med-jonisator-riskabla.html' title='Luftrenare med jonisator riskabla?'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7785929308351169469</id><published>2007-07-30T01:02:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:09.898+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Elektrostatisk luftrenare och dammsugare med HEPA-filter ska hjälpa barn med astma</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;National Jewish Medical and Research Center ska undersöka hur effektiva
HEPA-filter och elektrostatiska luftfilter är i dammsugare. I studien deltar
familjer med barn som lider av kronisk astma.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
National Jewish Medical and Research Center ska nu undersöka om dammsugare med HEPA-filter och elektrostatiska luftfilter lindra astma hos barn.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Luftrenare mot allergener i inomhusluften&lt;/b&gt;
Dessa tekniker används särskilt i luftrenare där de fångar upp partiklar från luften.
De allergener som sprids i inomhusluften och utlöser allergi och astma är just partiklar och symptomen kan därför lindras av dem. 
&lt;p&gt;
Vanliga allergener som skapar problem för allergiker och astmatiker inkluderar:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Allergener från katter. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Endotoxiner. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Damm. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Tobaksrök. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Damm, tobaksrök och kattallergi vet de flesta vad det är. Endotoxiner är ett mindre
välkänt begrepp.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Endotoxiner är gifter från bakterier&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Endotoxiner är giftiga ämnen som naturligt finns i många patogener t.ex. bakterier. Allergiker och astmatiker kan besväras av dessa. Endotoxiner kan orsaka inflammationer i lungorna och vara en bidrande orsak till astma och försämra befintlig astma.
&lt;p&gt;
Att minska mängden endotoxiner i hem med astmatiker och allergiker är därför
viktigt.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Endotoxiner mot allergi och astma&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Paradoxalt nog kan de också minska risken för att utveckla dessa sjukdomar.
Flera undersökningar visat att barn som växer upp på en lantgård tydligt minskar
risken för att utveckla allergi. 
&lt;p&gt;
En teori är att det är kontakten med pälsdjur men
det anses numera att den troliga orsaken är att de utsätts i högre utsträckning
utsätts för endotoxi från bakterier. Detta påverkar immunförsvaret på ett sätt
som ger ett skydd mot allergi.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;HEPA-filter mot partiklar&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Allergener sprids som partiklar i luften. HEPA-filter fångar upp även mycket små partiklar. Därmed minskar mängden allergener i inomhusluften och många med allergi och astna kan uppleva en tydlig lindring. 
&lt;p&gt;
HEPA-filter används bl.a. i luftrenare, dammsugare, laborationer och industrier där damm och mängden partiklar måste vara låg.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;En luftrenare med elektrostatisk luftrening&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
En Elektrostatisk luftrenare skapar en spänning mellan plattor och jord vilket joniserar luften. De negativa joner som produceras får partiklar att laddas och fall till marken eller fästa på ytor. 
&lt;p&gt;
Ett tips är att börja köpa en seriös luftrenare effektiv mot partiklar och se hur långt det räcker. Vid behov kompletterar man med en seriös dammsugare filterteknik.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Studie på luftrenare och dammsugare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
För flera typer av luftrenare finns vetenskapligt stöd för att de effektivt kan verka lindrande för astmatiker och allergiker. E-post vi fått till nättidningen Nyfiken vital som jag skriver för och där jag skrev vår köpguide för luftrenare talar om fantastisk effekt och befrielse efter att de handlat.
&lt;p&gt;
För dammsugare för allergiker och astmatiker finns färre vetenskapliga studier. Studien som National Jewish Medical and Research Center nu ska göra kommer därför bli mycket intresant att se resultatet från.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;HEPA-filter och elektrostatisk luftrenare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
I studien ska elektrostatiskt luftrenar installeras i hem med barn som lider
av kronisk astma. Dessutom ska man dammsuga dagligen med en dammsugare med
HEPA-filter.
&lt;p&gt;
Hemmen delas in i olika grupper. En grupp ska använda bara luftrenaren och
dammsugare med HEPA-filter. Grupp två använder luftrenare, dammsugare med
HEPA-filter och läkemedel. Den sista gruppen ska bara använda läkemedel.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Färre allergener i hemmet&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;blockquote&gt;
- Vi vill undersöka hur dessa tekniker kan göra en skillnad i att minska 
mängden allergener och irritationer i hemmet, och om barnen blir bättre efter
att vi gjort något åt deras miljö, berättar Rabinovitch, M.D., National Jewish.
&lt;/blockquote&gt;
&lt;p&gt;
&lt;blockquote&gt;
- Vi vill se om det ger en skillnad. Utstrustning som denna kan vara en väg för att lindra astma hos barnen.
&lt;/blockquote&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Inomhusluften är ofta förorenad&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Idag bygger man bostäder som ska förbruka lite energi. Drag och utbyte mellan
inomhus- och utomhusluft är dålig och fortsätter att försämras. Forskarna menar
därför att det är viktigt att hitta effektiva metoder för att effektivt rengöra
inomhusluften.
&lt;p&gt;
&lt;blockquote&gt;
- Desto bättre isolerade hemmen ju sämre blir ventilationen. Bättre ventilation
ger mindre problem med allergi, menar Rabinovitch.
&lt;/blockquote&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Både hemmen och klassrum undersöks&lt;/b&gt;&lt;br/&gt; 
I den två månader långa studien kommer både barnens hem och klassrum övervakas.
Mängden av damm, tobaksrök och endoxiner ska mätas. I hemmen ska man också
mäta hur mycket frisk luft som kommer in.
&lt;p&gt;
Även ventilation för kylning och värme ska undersökas. Efter detta går man
vidare med luftrenare och dammsugare.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Dammsugare och luftrenare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Hälften av hemmen får en luftrenare i form av luftfiltrering och en dammsugare
med HEPA-filter. Övriga får agera kontrollgrupp.
&lt;p&gt;
Under hela studien kommer sofistikerade utrustning användas för att mäta storlek,
mäng och typ av allergener i hemmen. Samtliga av barnen kommer fortsätta med
ta läkemedel men ska dokumentera när de behöver använda den.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om luftrenare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tidigare bloggades om att &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/06/ren-inomhusluft-med-vxter.html"&gt;växter kan fungera som luftrenare&lt;/a&gt;. Värt att kommentera där är den typ luftrening som dessa ger inte har någon inverkan på partiklar och allergener. 
&lt;p&gt;
På min prylblogg har jag bloggat om många luftrenare. Alla luftrenare där är inte seriösa utan det är ju en blogg om både kul och seriösa prylar:  &lt;a href="http://prylar-elektronik.blogspot.com/search/label/Luftrenare"&gt;Luftrenare&lt;/a&gt;.
Men även länkar till köpguider finns liksom tester av luftrenare.
&lt;p&gt;
Pressmeddelandet från National Jewish Medical and Research Center finns här: &lt;a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2002-07/njma-njr071902.php"&gt;National Jewish receives major grant to study air pollution and asthma&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7785929308351169469?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7785929308351169469/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7785929308351169469' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7785929308351169469'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7785929308351169469'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/studie-om-elektrostatiska-luftrenare.html' title='Elektrostatisk luftrenare och dammsugare med HEPA-filter ska hjälpa barn med astma'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2035580556674989791</id><published>2007-07-20T16:54:00.000+01:00</published><updated>2007-07-20T16:57:25.614+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Hästens 20 cm höga förfader</title><content type='html'>Hästens förfader var 20 cm hög. Den levde för 60 till 45 miljoner år sedan och fanns i Nordamerika, Europa och Asien. En första fossil hittades i England 1841.
&lt;p&gt;
Nedan finns en illustration av Hyracotherium som den här "hästen" hette:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://static.flickr.com/96/245797565_0db0e2aa28.jpg"&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2035580556674989791?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2035580556674989791/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2035580556674989791' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2035580556674989791'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2035580556674989791'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/hstens-20-cm-hga-frfader.html' title='Hästens 20 cm höga förfader'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5924184823356443431</id><published>2007-07-20T15:26:00.000+01:00</published><updated>2007-07-20T20:00:00.730+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Rökning'/><title type='text'>Känt och okänt om tobak och rökning</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Kända och okända fakta om tobak, rökning och tobaksberoende. Flera kampanjer mot rökning har gjort att fler ungdomar börjat röka. I Sydamerika används av tobak av shamaner och den kan framkalla visioner.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Tobak är en mäktig fiende. Den orsakar ofantligt lidande och innebär stora kostnader. Men samtidigt är den så trevlig. Själv är jag stor konsument av snus...
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;1. Rätt och fel när det kommer till kampanjer mot rökning&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Det är dokumenterat att ett ganska stort antal kampanjer mot rökning fått fler ungdomar att börja röka. University of Georgia undersökte därför hur en effektiv kampanj bör utformas.
&lt;p&gt;
Att ungdomar är lätt påverkas av grupptryck är välkänt och det kan nog vara en orsak till varför en del börjar röka. Föga förvånande visade det sig också att kampanjer som övertygar ungdomar att deras kompisar lyssnar på budskapet är mest effektiva.
&lt;p&gt;
University of Georgia berättar om studien i ett pressmeddelande: &lt;a href="http://www.uga.edu/news/artman/publish/070719_Smoking.shtml"&gt;UGA study explains why anti-smoking ads backfire or succeed&lt;/a&gt; (2007-07-19). &lt;br/&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;2. Nära släkt med tomat och potatis&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tobaksplantan kommer från Sydamerika. Den är nära släkt med tomater och potatis vilka "importerades" till Europa &lt;i&gt;ungefär&lt;/i&gt; samtidigt.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;3. Nicotiana tabacum odlas oftast&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Den tobaks som odlas kommersiellt idag är nästan alltid Nicotiana tabacum:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/DunhillEarlyMorningPipeMurrays.jpg/800px-DunhillEarlyMorningPipeMurrays.jpg" width="400px"&gt;&lt;br/&gt;
Fotograf: Sjschen
&lt;p&gt;
 I Sydamerika var det Nicotiana rustica som röktes och än idag finns 
"djungelciggarer" med denna att köpa i och runt Amazonas.
Nicotiana rustica är betydligt mer potent och kan innehålla många gånger mer av de aktiva angenäma ämena:
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/86/Koeh-098.jpg"&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;4. En dödlig dos av nikotin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
En dödlig dos nikotin för den som inte använt tobak ligger på ungefär tre cigaretter. 
Storsnusare (t.ex. jag) bygger ibland upp en &lt;i&gt;ofantlig&lt;/i&gt; tolerans. 
&lt;p&gt;
En ondskefull storsnusare kan laga till en måltid med en dödlig dos tobak och bjuda flera misstänksamma ovänner på middag. Han kan sleva i sig en del av maten utan att avlida. För gästerna kan det vara mer osäkert... 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;5. Nikotin och dopamin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Svårigheterna att sluta med tobak beror till stor del på nikotin. Den binder till celler i hjärnan och får dem att släppa ut mer av signalsubstansen dopamin.
&lt;p&gt;
Extra dopamin gör att vi tänker snabbare, får bättre närminne och allmänt presterar bättre kognitivt. Dopamin är dessväre också hjärnans belöningssubstans.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;6. Psykiskt beroende&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Extra dopamin är angenämt och trevligt. Resultatet blir ett psykiskt beroende något jämförbart med det för kokain och vissa amfetaminer. För att nå samma effekt krävs lite mer om hjärnan inte får vila från nikotinet.
&lt;p&gt;
När högre dos fodras tränas dessutom hjärnan och nikotin får en högre potentiellt angenämt maximum. Men det psykiska beroendet ökar också.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;7. Fysiskt beroende&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Även ett fysiskt beroende skapas då tillväxthormoner stimuleras som förändrar hjärnans receptorer. Fysiskt beroende ligger dessbättre typiskt på en mycket lägre dos än det psykiska beroendet.
&lt;p&gt;
Det &lt;i&gt;psykiska&lt;/i&gt; beroendet finns emellertid bra läkemedel mot: Zyban och Champix. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;8. Dopamin, Zyban och Champix&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Zyban och Champix är två receptbelagda läkemedel mot tobaksberoende. De verkar genom att "normalisera" mängden dopamin i hjärnan. 
&lt;p&gt;
Båda är effektiva och är särskilt bra för de som drabbas av svåra abstinens: depression, ångest, sömnproblem, dåligt minne, ticks, ilska m.m. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;9. Inte bara nikotin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tråkigt nog står inte nikotin för hela upplevelsen av tobak. Fler aktiva alkaloider finns. Däribland märks harmaliner som särskilt är märkbara i Nicotiana rustica.
&lt;p&gt;
Harmaliner hämmar ett enzym (de MAO-hämmare) som har till uppgift att bryta ner överskott av "fria" signalsubstanser i hjärnan. Resultatet blir mer bl.a. av serotonin och man mår lite bättre. 
&lt;p&gt;
MAO-hämmare kan vara potent antidepressiva. Harmaliner är lätt psykedeliska i högre doser. Dessutom förstärker de effekten av stimulanter och däribland nikotin... 
&lt;p&gt;
Effekten av harmaliner bör för röktobak inte vara så märkbar. Spekulativt står den dock för en del av den effekt tobak har hos storsnusare vilket gör beroendesjukdomen komplex.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;10. En helig växt&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Tobak var en av de heliga växterna i Sydamerika och är det än idag för ganska många. Tobak används i cermonier för att ge visioner. 
&lt;p&gt;
Än idag invigs shamaner på det traditionella sättet genom att äta torkade blad tills plantan "talar". Det är inte att rekommendera för någon annan.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;11. Tobak och alkohol&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Mer än 85% av alla alkoholister missbrukar tobak. Alkoholisten som slutar supa men forstätter med tobak löper tydligt ökad risk för återfall. Den som slutar röka löper stor risk att börja när denne dricker.
&lt;p&gt;
Nikotin, och också harmaliner om de finns i aktivmängd, förstärker alkoholens angenäma effekt och tvärtom. De påverkar båda dopamin men via olika mekanismer. Resultatet blir mycket mer dopamin än när bara den ena finns där.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;12. Självmedicinering med nikotin&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
De som lider av ADHD och behandlas med Ritalin löper lägre risk för att börja röka eller missbruka andra droger. De som inte behandlas röker och missbrukar droger oftare.
&lt;p&gt;
Ritalin är en amfetamin. Den är en återupptaggningshämmare av dopamin och ökar mängden av fritt dopamin. Faktiskt fungerar den på ungefär samma sätt som läkemedlet Zyban som skrivs ut mot tobaksberoende.
&lt;p&gt;
Den som är deprimerad använder långt ifrån sällan tobak för att lindra nedstämdheten. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;13. Tobak mot insekter&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Nikotin och tobaksavkok är ett effektivt medel på insekter. Tobaken kan dock sprida en virussjukdom vanlig hos tobaksplantan till växterna som behandlas. 
&lt;p&gt;
Faktiskt har jag fått för mig att en internationell regel finns om att tobak inte får användas på detta sätt p.g.a. virussjukdomen?
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om tobak, rökning och tobaksberoende&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Den som lider av tobaksberoende kan få tips hos Vårdguiden: &lt;a href="http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=6258"&gt;Tobaksberoende&lt;/a&gt;. 
Viktigt är att inse att det är svårt att risken är hög för att man misslyckas och behöver &lt;i&gt;försöka igen&lt;/i&gt;.
&lt;p&gt;
Flera forskingsnyheter om nikotin, beroende och rökning finns på Nyfiken vital. Flera av dem har jag skrivit. Forskning om &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1429"&gt;Rökning och tobaksberoende&lt;/a&gt;. Bland dessa finns den här om &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/72"&gt;
ADHD och rökning&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om Champix och Zyban&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Den som ska sluta ska inte vara rädd för läkemedel. Ingen av dem är något mirakelmedel men skillnaden är ändå tydligt märkbar i de studier som gjorts. 
&lt;p&gt;
Särskilt värdefulla är dessa läkemedel för de som får svåra abstinens t.ex. nedstämdhet.
Den som självmedicinerar ADHD, depression eller något annan psykisksjukdom eller funktionshinder behöver få behandling av det.
&lt;p&gt;
Zyban är en gammal trotjänare som funnits många år. Det är en återupptagningshämmare av dopamin. Zyban godkändes först i USA mot årstidsbunden depression. I USA används det även mot ADHD men det är i Sverige bara godkänt mot tobaksberoende.
&lt;p&gt;
Sjukvårdsrådgivningen har mer att berätta om Zyban:
&lt;a href="http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18774"&gt;Zyban&lt;/a&gt;. 
&lt;p&gt;
Champix är nyare och kom förra året. Det aktiva ämnet binder till samma receptor som nikotin. Läkemedelsverket har en monografi tillgänglig: &lt;a href="http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____5485.aspx"&gt;Champix&lt;/a&gt;.
En del forskning på att Champix kan vara mer effektivt än Zyban: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1161"&gt;Champix kan vara bättre än Zyban.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om harmaliner och MAO-hämmare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Mer om harmaliner finns att läsa i Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Harmala_alkaloid"&gt;Harmala alkaloid&lt;/a&gt;. Äter man Champix eller Zyban ska man förövrigt vara försiktig MAO-hämmare.
&lt;p&gt;
Wikipedia om monoamidoxidasen: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/MAO"&gt;MAO&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om rökning och alkoholism&lt;/b&gt; &lt;br/&gt;
Tobaksberoende och alkoholism var för sig gör det svårare att sluta med den andra lasten. Det innebär att det bästa kan vara att behandla båda beroendesjukdomarna samtidigt. 
&lt;p&gt;
En studie gjord på djur pekar på att läkemedlet Champix också kan ha effekt just mot alkoholism: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1872"&gt;Champix mot alkoholmissbruk&lt;/a&gt;.  Alkoholberoende råttor med fri tillgång till sprit började direkt dricka hälften så mycket dagligen efter en daglig dos Champix.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5924184823356443431?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5924184823356443431/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5924184823356443431' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5924184823356443431'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5924184823356443431'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/knt-och-oknt-om-tobak-och-rkning.html' title='Känt och okänt om tobak och rökning'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2359645655265270892</id><published>2007-07-19T17:09:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:51.937+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Mot rynkor - Avfall från fisk &amp; mjölk från kameler</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Avfall från fisk kan skydda huden från UV-ljus. De aktiva ämnena tros tränga in i cellerna och skydda dem där. I Indien har mjölk från kameler testats i hudvård.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Det som kan förebygga eller få bort rynkor finns det en stor marknad för. Naturliga ingredienser tar också ett allt större utrymme i kosmetikaindustrin. Statliga pengar för att utreda om ett lands naturresurser kan säljas dyrare som kosmetika tycks vara lätt att få.
&lt;p&gt;
Nya Zeeland undersöker fiskavfall och Indien tittar på kamelmjölk. Båda sägs kunna motverka rynkor.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Avfall från risk&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Nya Zeeländska tvnz.co.nz rapporterar att myndigheten NIWA (National Institute of Water and Atmospheric Research) undersökt vilken effekt avfall från fisk har på huden. Det är celler från bl.a. fiskarnas levern och slemmiga utsida som används.
&lt;p&gt;
Ämnen från fisken säga kunna skydda huden från tidigt åldrande och rynkor.
Ämnena tros tränga in och skydda cellerna från skador av UV-ljus. 
&lt;p&gt;
tvnz.co.nz: &lt;a href="http://tvnz.co.nz/view/page/411319/1246976"&gt;Fish waste to help fight wrinkles&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mjölk från kameler&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
I Indien undersöks kamelmjölk. En serie av studier och undersökningar ska göras. 
En liten studie på 20 personer som pågick fyra månader har redan genomförts.
&lt;p&gt;
Kamelmjölk sägs ge ljusa och mjukare hy med färre rynkor.
&lt;p&gt;
Grinza: &lt;a href="http://www.grinza.com/news/latest/camel-milk--for-fairer-skin-and-diminished-wrinkles-20070711-80.html"&gt; Camel Milk For Fairer Skin And Diminished Wrinkles.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om rynkor&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Solen är en faktor som kan snabba upp hudens åldrande. Läs mer hur du skyddar solen mot skador hos Sjukvårdsrådgivningen: &lt;a href="http://www.sjukvardsradgivningen.se/fraga_sjukvardsradgivningen/Article.aspx?a=17680&amp;c=17758"&gt;Hur kan jag bäst skydda mig mot solen?&lt;/a&gt;. Rökning bör man också se upp med.
&lt;p&gt;
Mer om att skydda huden för att förebygga rynkor på Vacker2yoga: &lt;a href="http://vacker2yoga.wordpress.com/2007/07/19/det-som-fungerar-mot-rynkor/"&gt;Mot rynkor&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2359645655265270892?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2359645655265270892/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2359645655265270892' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2359645655265270892'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2359645655265270892'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/mot-rynkor-avfall-frn-fisk-mjlk-frn.html' title='Mot rynkor - Avfall från fisk &amp; mjölk från kameler'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8531744666987701080</id><published>2007-07-17T16:04:00.000+01:00</published><updated>2007-07-17T16:10:02.255+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Hur förtroende mäts</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Kreditkortsföretag och livförsäkringsäljare är de minst betrodda bland finansföretagen i UK enligt en ny studie. För studien har ett nytt unikt "förtroende index" ("Trust Index" utvecklats vid University of Nottingham. &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Detta index använder en ny vinkling för att uppskatta fötroende hos allmänheten. 
Trust Index utvecklades för att övervaka och mäta det förtroende som konsumenter har för finansindustrin mot bakgrund av ett uppfattat minskat förtroende.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Trust Index tittar djupare&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Med Trust Index kan forskarna analysera förtroende djupare. Lågt förtroende motsvarar att konsumenten inte kan lita på att organisationen kommer göra vad de påstår.
&lt;p&gt;
Mer om Trust Index finns att läsa hos University of Nottingham: &lt;a href="http://www.nottingham.ac.uk/public-affairs/press-releases/index.phtml?menu=pressreleases&amp;code=AQU-134/07&amp;create_date=13-jul-2007"&gt;A question of trust&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8531744666987701080?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8531744666987701080/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8531744666987701080' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8531744666987701080'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8531744666987701080'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/hur-frtroende-mts.html' title='Hur förtroende mäts'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3804367183429712621</id><published>2007-07-14T18:07:00.000+01:00</published><updated>2007-07-14T18:14:46.772+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><title type='text'>Kött och bröstcancer associerat</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;En studie pekar på att en kost mycket mycket kött och mejeriprodukter är associerat med en ökad risk för bröstcancer.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Studien rapporterades av Wikinews: &lt;a href="http://en.wikinews.org/wiki/Study_links_breast_cancer_to_high_meat_consumption"&gt;Study links breast cancer to Western diet&lt;/a&gt;. Nyheten har länkar till andra nyhetssajter som rapporterat om studien.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f6/Mammo_breast_cancer.jpg"&gt;&lt;br/&gt;
Röntgenbilden till vänster visar ett friskt bröst. Bröstet till höger är drabbat av bröstcancer.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om cancer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Här finns länkar till sidor med information om cancer, forskningsnyheter, organisationer och andra resurser: &lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/lnkar-cancer.html"&gt;Länkar - Cancer&lt;/a&gt;. Om cancer i Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Cancer"&gt;Cancer&lt;/a&gt;. Fotot av röntgenbilder av bröstcancer hittades där och bilden är i public domain.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3804367183429712621?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3804367183429712621/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3804367183429712621' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3804367183429712621'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3804367183429712621'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/ktt-och-brstcancer-associerat.html' title='Kött och bröstcancer associerat'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6219117109607860662</id><published>2007-07-14T16:28:00.002+01:00</published><updated>2009-03-26T05:13:40.029+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Länkar'/><title type='text'>Länkar - Cancer &amp; cancerforskning</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Länkar till fakta, nyheter &amp; artiklar om cancer. Fokus ligger på webbplatser användbara för den som söker information och svar på frågor.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Nyheter publicerade här&lt;/b&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/nya-cigaretter-marknadsfrs-i-usa-som.html"&gt;Cigaretter med mindre gifter kanske inte mindre farliga&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/08/att-sluta-rka-minskar-ddligheten-i.html"&gt;Att sluta röka minskar dödligheten i lungcancer med 70%&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/ktt-och-brstcancer-associerat.html"&gt;Kött och bröstcancer associerat&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/xenical-mot-cancer.html"&gt;Xenical mot cancer?&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/virus-ddar-cancer.html"&gt;Virus dödar cancer&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/glykemisk-belastning-pverkar-inte.html"&gt;Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Statistik&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Socialstyrelsen publicerar statistik och liknande sammanfattad information om cancer: &lt;a href="http://www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistik_amne/Cancer/index.htm"&gt;Cancer&lt;/a&gt;. Särskilt cancer i siffror är intressant för den som vill följa utvecklingen av behandling och dessa sjukdomar i vårt samhälle.
&lt;p&gt;
SCB tar fram statistik om cancer årligen. Här hittas huvudsidan för detta hos dem: &lt;a href="http://www.scb.se/templates/Product____6730.asp"&gt;Cancer&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Idella organisationer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Håller på med insamling och finansierar forskning. 
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.cancerfonden.se/"&gt;Cancerfonden.se&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.barncancerfonden.se/"&gt;Barncerfonden.se&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Information om cancer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Sjukvårdsrådgivningen: &lt;a href="http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=22604"&gt;Att få cancer&lt;/a&gt;. &lt;br/&gt;
Vårdguiden: &lt;a href="http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3024"&gt;Cancer&lt;/a&gt;.&lt;br/&gt;
Wikipedia (engelska): &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/cancer"&gt;Cancer&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Forskningsnyheter om cancerforskning - Engelska&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
National cancer institute (engelska): &lt;a href="http://www.cancer.gov/newscenter/"&gt;Cancer news&lt;/a&gt;.&lt;br/&gt;
Sciencedaily (engelska) &lt;a href="http://www.sciencedaily.com/news/health_medicine/cancer/"&gt;Cancer news&lt;/a&gt;.&lt;br/&gt;
American Cancer society (engelska): &lt;a href="http://www.cancer.org/docroot/NWS/nws_0.asp"&gt;Cancer news&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6219117109607860662?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6219117109607860662'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6219117109607860662'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/lnkar-cancer.html' title='Länkar - Cancer &amp; cancerforskning'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8861233768763955940</id><published>2007-07-14T15:41:00.000+01:00</published><updated>2007-07-14T15:46:19.007+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><title type='text'>Xenical mot cancer?</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Nej fast det aktiva ämnet i Xenical kanske kan bli utgångspunkt för en ny klass av läkemedel mot cancer. Xenical hämmar nämligen ett enzym kallat FAS som ökar i aggresiva tumörer.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Xenical är ett läkemedel för viktminskning. Det hämmar ett enzym som gör att mindre fett tas upp från maten. Dessutom hämmas enzymet FAS.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer FAS i aggresiva tumörer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Mer FAS finns i aggresiva tumörer. Tester gjorda i provrör visar också att Xenical motverkar cancer. Det kan dock inte bli ett läkemedel mot detta då det inte kan komma åt tumörer i kroppen. Däremot kan det kanske bli utgångspunkt för nya läkemedel.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Läs mer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Nyfikenvital: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1867"&gt;Xenical utgångspunkt för nya läkemedel mot cancer&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Läkemedelsverket: &lt;a href="http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____274.aspx"&gt;Xenical (orlistat)&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Orlistat"&gt;Orlistat&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8861233768763955940?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8861233768763955940/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8861233768763955940' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8861233768763955940'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8861233768763955940'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/xenical-mot-cancer.html' title='Xenical mot cancer?'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1137536695283875996</id><published>2007-07-12T20:20:00.001+01:00</published><updated>2007-07-12T20:29:20.614+01:00</updated><title type='text'>Det mänskliga ögats anatomi</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Här har vi det mänskliga ögats anatomi. Den vackra illustrationen pekar ut alla viktiga delar av ögat.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Djur med enklare ögon kan i vissa fall bara se skillnad på ljus och mörker. Vi människor har däremot ett imponerande komplext organ. Här har vi alla delar utmärkta.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Eye-diagram_no_circles_border.svg/614px-Eye-diagram_no_circles_border.svg.png"&gt;
&lt;p&gt;
1. Glaskroppen &lt;br/&gt;
2. Ora serrata &lt;br/&gt;
3. Ciliarmuskeln &lt;br/&gt;
4. Zonula ciliaris &lt;br/&gt;
5. Schlemms kanal &lt;br/&gt;
6. Pupill &lt;br/&gt;
7. Främre ögonkammaren &lt;br/&gt;
8. Hornhinna&lt;br/&gt;
9. Iris &lt;br/&gt;
10. Lins (yttre skikt) &lt;br/&gt;
11. Lins (kärna) &lt;br/&gt;
12. Strålkropp &lt;br/&gt;
13. Bindhinna&lt;br/&gt;
14. M. obliquus inferior &lt;br/&gt;
15. M. rectus inferior &lt;br/&gt;
16. M. rectus medialis &lt;br/&gt;
17. Artärer och vener i näthinnan &lt;br/&gt;
18. Synnervspapillen &lt;br/&gt;
19. Hårda hjärnhinnan &lt;br/&gt;
20. Arteria centralis retinae &lt;br/&gt;
21. Vena centralis retinae &lt;br/&gt;
22. Synnerven &lt;br/&gt;
23. Venae vorticosae (en av flera) &lt;br/&gt;
24. Vagina bulbi &lt;br/&gt;
25. Gula fläcken &lt;br/&gt;
26. Centralgropen &lt;br/&gt;
27. Senhinna &lt;br/&gt;
28. Aderhinna &lt;br/&gt;
29. M. rectus superior &lt;br/&gt;
30. Näthinnan&lt;br/&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Ögat i Wikipedia&lt;/b&gt; &lt;br/&gt;
Illustrationen hittades i Wikipedia: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Eye"&gt;Eye&lt;/a&gt;. Angiven licens är
"Creative Commons Attribution ShareAlike license versions 2.5, 2.0, and 1.0". Konstnären är Chabacano.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1137536695283875996?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1137536695283875996/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1137536695283875996' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1137536695283875996'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1137536695283875996'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/det-mnskliga-gats-anatomi.html' title='Det mänskliga ögats anatomi'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2136694769585078372</id><published>2007-07-12T11:02:00.000+01:00</published><updated>2007-07-12T14:12:08.587+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><title type='text'>Vaccin mot hjärntumörer godkänt i Schweiz</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Ett vaccin mot hjärntumörer har blivit godkänt för behandling av hjärntumörer i Schweiz. Behandling av patienter ska kunna börja tredje kvartalet i år.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Vaccinet kallas för DCVax®-Brain och har utvecklats av företaget Northwest Biotherapeutic. Tekniken DCVax® är mer generell och räknar med att fler cancersjukdomar i framtiden ska gå att behandla genom den.
&lt;p&gt;
Läs mer: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1866"&gt;Vaccinet DCVax® godkänt mot hjärntumörer i Schweiz.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Om hjärntumörer&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3034"&gt;Hjärntumör&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.cancerfonden.se/templates/Information____39.aspx"&gt;Hjärntumörer&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2136694769585078372?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2136694769585078372/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2136694769585078372' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2136694769585078372'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2136694769585078372'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/vaccin-mot-hjrntumrer-godknt-i-schweiz.html' title='Vaccin mot hjärntumörer godkänt i Schweiz'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5272044887363433654</id><published>2007-07-11T23:16:00.000+01:00</published><updated>2007-07-11T23:20:19.684+01:00</updated><title type='text'>Forskare hittar världens äldsta DNA</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Forskare har hittat världens äldsta DNA i isprover från Grönland. Dessa innehöll DNA från insketer. &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Proverna rapporteras vara mellan 450 000 - 900 000 år gamla. Dessa visar också att Grönland "bara" för en miljon år sedan hade skogar och djurliv. Proverna togs på ett djup av 2 km ner i isen. 
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Läs mer&lt;/b&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikinews.org/wiki/Scientists_uncover_oldest_known_DNA_on_Earth"&gt;Scientists uncover oldest known DNA on Earth&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5272044887363433654?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5272044887363433654/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5272044887363433654' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5272044887363433654'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5272044887363433654'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/forskare-hittar-vrldens-ldsta-dna.html' title='Forskare hittar världens äldsta DNA'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8492056245996539021</id><published>2007-07-11T23:11:00.000+01:00</published><updated>2007-07-11T23:15:46.191+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cancer'/><title type='text'>Virus dödar cancer</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Ett virus som modifierats kanske kan bli en ny behandling mot cancer. Försök på människor som svår cancer pågår i USA.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Bakom forskningen står företaget MediGen. Patienter i USA med koloncancer där denna spridit sig till levern får nu behandlingen. Även patienter med en form av svår hjärncancer får behandlingen.
&lt;p&gt;
En del goda resultat har rapporterats.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om forskningen&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1862"&gt;Modifierat virus dödar cancer&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.medigene.de/englisch/index_e.php"&gt;MediGen&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Colorectal_cancer"&gt;Colorectal cancer&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8492056245996539021?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8492056245996539021/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8492056245996539021' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8492056245996539021'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8492056245996539021'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/virus-ddar-cancer.html' title='Virus dödar cancer'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1532725796813752188</id><published>2007-07-11T23:01:00.000+01:00</published><updated>2007-07-31T01:38:19.700+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>ESA har hittat en planet med vatten</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Forskare vid ESA, den europeiska rymdstyrelsen, har hittat en planet med vatten rapporterar Science Daily.
&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Man säger däremot att vatten inte nödvändigtvis innebär att planeten behöver innehålla liv. Däremot kanske man kan spekulera att det är troligare eftersom den planet, jorden, vi känner till har liv också innehåller vatten.
&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;Mer om nyheten&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Nyheten rapporterades av Science daily: &lt;a href="http://www.sciencedaily.com/upi/index.php?feed=Science&amp;article=UPI-1-20070711-15242400-bc-europe-waterplanet.xml"&gt;Astronomers find planet with water vapor&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;HD 189733b&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Mer om stjärnan där planeten ligger finns i Wikipedia:
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/HD_189733b"&gt;HD 189733b&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om i liv i rymden&lt;/b&gt;&lt;br/&gt;
Wikipedia berättar mer om "liv" i rymden: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Extraterrestrial_life"&gt;Extraterrestrial life&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1532725796813752188?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1532725796813752188/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1532725796813752188' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1532725796813752188'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1532725796813752188'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/esa-har-hittat-en-planet-med-vatten.html' title='ESA har hittat en planet med vatten'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7093566121091912172</id><published>2007-07-10T17:32:00.000+01:00</published><updated>2007-07-31T01:40:15.295+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Katter och kattallergi</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Kattallergi är en vanlig allergi som kan vara besvärande. Men "vaccinering" är möjligt. Det finns också katter som kan vara utan allergenerna. &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
På Allergi.nu kan man &lt;a href="http://allergi.nu/fragor/kattallergi"&gt;läsa att allergi&lt;/a&gt; mot katter är den i särklass vanligaste allergin i Sverige. En del allergiker är vad som kallas för atopiker. Atopiker utvecklar lätt fler allergiker mot ämnen. De är särskilt känsliga för katter.
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kattallergi är besvärande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Allergener från katter finns nästan över allt. Även i skolan, fritis, daghem och på arbetsplatser kommer den in via kläderna på dem som har katt hemma. Kattallergi kan därför ofta vara mycket besvärande.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Symptom på kattallergi kan vara klåda, snuva, nysningar, nästäppa, hosta och svårighet att andas vid kontakt med katt. Har man visat sig vara allergisk mot katt ska man undvika allergener från katter så mycket som möjligt.
&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;"Vaccinera" allergi mot katter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Det finns s.k. "allergivaccination". Sprutor med allergener ges ungefär var 6:e vecka under en tidsperiod av tre till fem år. Behandlingen innebär för de flesta att man får mindre besvär av den allergen som man "vaccinerande" mot.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Mer om "vaccinering" mot allergi och en hel del mer intressant finns att läsa hos Läkemedelsvärlden i artikeln: &lt;a href="http://www.lakemedelsvarlden.nu/article.asp?articleID=4384&amp;issueID=105"&gt;
Livsstil och kost påverkar allergierna&lt;/a&gt;. 
&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;Sibirska katter och genetiskt modifierade katter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Det finns katter skapade med genetiskt modifiering avsedda för att kattallergiker ska tåla dem. Ett annat företag har avlat fram en särskild sorts katter som saknar allergenen som kattallergiker är känsliga för.
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
En "naturlig" ras av katter kallas för Sibiriska katter. Sibiriska katter tros vara bättre för kattallergiker. 
&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;
Mer att läsa om katter som kattallergiker &lt;i&gt;kanske&lt;/i&gt; tål bättre finns att läsa här: &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1107"&gt;Katter för kattallergiker&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7093566121091912172?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7093566121091912172/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7093566121091912172' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7093566121091912172'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7093566121091912172'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/katter-och-kattallergi.html' title='Katter och kattallergi'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-869817389012810140</id><published>2007-07-08T00:46:00.000+01:00</published><updated>2007-07-31T01:39:50.694+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Nyheter om vetenskap &amp; forskning</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Jag gjorde en blogg med nyheter som läser. Mest för eget bruk men kanske är den användbar för någon annan. &lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Bloggen syndikerar nyheter med hjälp av RSS från några nättidningar som publicerar inom forskning och vetenskap. Dessutom bloggar jag om webbsajter som publicerar vetenskapsnyheter. Med tiden blir det kanske en riktigt fin startsida :-)
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Det hela är byggt med Blogger och i första postningen står hur de själv kan göra samma sak.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Bloggen har vi här: &lt;a href="http://senaste-nyheter.blogspot.com/"&gt;Nyheter att läsa&lt;/a&gt;.
&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-869817389012810140?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/869817389012810140/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=869817389012810140' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/869817389012810140'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/869817389012810140'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/nyheter-om-vetenskap-forskning.html' title='Nyheter om vetenskap &amp; forskning'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3187931713329830720</id><published>2007-07-07T20:26:00.000+01:00</published><updated>2007-07-07T20:30:04.804+01:00</updated><title type='text'>Blogg om prylar</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;En blogg med tips om prylar, länkar till tester &amp; recensioner m.m. om elektronik och prylar.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Wikipedia definierar prylar som:
&lt;ul&gt;
"Prylar, flera lika eller olika saker. Ex. Hämta dina prylar."
&lt;/ul&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
På deras sida om &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pryl"&gt;Pryl&lt;/a&gt;. En pryl kan också vara ett spetsigt handverktyg.
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Blogg om prylar&lt;/h2&gt;
Här är en blogg om prylar som jag gjorde. Den innehåller tips om elektronik &amp; prylar, länkar till tester &amp; köpguider m.m. som kan vara användbart.
&lt;p&gt;
Den har än så länge publicerat köptips för &lt;a href="http://prylar-elektronik.blogspot.com/2007/07/digitalkamera-kprd-tester-fakta.html"&gt;digitalkamera&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://prylar-elektronik.blogspot.com/2007/07/juicepress-fakta-tester-artiklar.html"&gt;juicepress&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3187931713329830720?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3187931713329830720/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3187931713329830720' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3187931713329830720'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3187931713329830720'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/blogg-om-prylar.html' title='Blogg om prylar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3885752429324621757</id><published>2007-07-07T18:37:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:29:38.573+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Vibrationer omvandlas till energi</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;b&gt;Vetenskapsmän i England har utvecklat en liten maskin som kan omvandla vibrationer till energi. Det gör att batterier kan bytas ut i små apparater som flyttas runt ofta.&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Apparaten är mindre än en kubikcentimer. Mer finns att läsa på BBC:
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/6272752.stm"&gt;Good vibes power tiny generator&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3885752429324621757?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3885752429324621757/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3885752429324621757' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3885752429324621757'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3885752429324621757'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/vibrationer-omvandlas-till-energi.html' title='Vibrationer omvandlas till energi'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-570608762083446255</id><published>2007-07-06T11:27:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:20.540+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Ekologiska tomater är nyttigare med fler antioxidanter</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;En tio år lång studie visar att ekologiskt odlade tomater innehåller dubbelt så många antioxidanter. Studien är publicerad i ansedda Journal of Agricultural and Food Chemistry.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Antioxidanter tros kunna förebygga allvarliga sjukdomar genom att skydda cellerna mot fria radikaler. De minskar också oxidation av LDL kolesterol och förebygger därigenom hjärt- och kärlsjukdomar.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/85/Lycopersicum_philippinarum_Blanco1.43b.jpg/408px-Lycopersicum_philippinarum_Blanco1.43b.jpg"&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Mer om de ekologiska tomaterna&lt;/b&gt;
BBC rapporterar om forskningen: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/6272634.stm"&gt;Organic food 'better' for heart&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Mer om &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/969"&gt;antioxidanter&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-570608762083446255?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/570608762083446255/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=570608762083446255' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/570608762083446255'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/570608762083446255'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/ekologiska-tomater-r-nyttigare.html' title='Ekologiska tomater är nyttigare med fler antioxidanter'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1415172488545878389</id><published>2007-07-05T17:51:00.000+01:00</published><updated>2007-07-31T01:47:44.083+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Sjö i Chili borta p.g.a. den globala uppvärmningen</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;b&gt;Forskare i Chili menar att klimatförändringarna är orsaken till att en sjö plötsligt försvunnit från de södra delarna av landet. Den två hektarer stora sjön hade sin normala storlek i Mars men två månader senare fanns bara en torr krater.&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;

&lt;p&gt;
Smältande glaciarer satte tryck på den isvägg som fungerat som damm. När den brast gick allt vatten ut i en närliggande fjord och vidare ut i havet.
&lt;/p&gt;

&lt;h2&gt;Mer om sjön&lt;/h2&gt;
Hos BBC News finns mer att läsa: &lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/6268608.stm"&gt;Global warming 'made lake vanish'&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1415172488545878389?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1415172488545878389/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1415172488545878389' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1415172488545878389'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1415172488545878389'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/sj-i-chili-borta-pga-den-globala.html' title='Sjö i Chili borta p.g.a. den globala uppvärmningen'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3261535682336195102</id><published>2007-07-03T18:25:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:29:59.526+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Fågeln Argentavis magnificens hade ett vingspann på 7 m</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;b&gt;Jättefågeln Argentavis magnificens levde i Argentina för sex miljoner år sedan. Dess vingspann var på sju meter och vägde 70 kg. Nästan lika stor som en Cessna.&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Forskare vid Museum of Texas Tech University tror istället att fågeln lyfte genom att springa ner för en höjd. Tekniken är den samma som moderna glidflyg använder. Nyheten rapporterades av BBC.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm2.static.flickr.com/1053/706681283_c882322108.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
På bilden syns Dr. Kenneth E. Campbell som var en av upptäckarna av  Argentavis magnificens.
&lt;p&gt;
&lt;h2&gt;Mer om denna jättefågel&lt;/h2&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6262740.stm"&gt; Ancient American bird was glider.&lt;/a&gt; BBC.
&lt;a href="http://www.depts.ttu.edu/museumttu/PaleoWebsite/chatterjee.html"&gt;Prof Sankar Chatterjee, Museum of Texas Tech University&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3261535682336195102?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3261535682336195102/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3261535682336195102' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3261535682336195102'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3261535682336195102'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/07/fgeln-argentavis-magnificens-hade-ett.html' title='Fågeln Argentavis magnificens hade ett vingspann på 7 m'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-42274459964964100</id><published>2007-06-28T10:12:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:15.639+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Ren inomhusluft med växter</title><content type='html'>&lt;i&gt;Växter kan fungera som luftrenare och luftfuktare inomhus. Forskning hos bl.a. NASA har visat de tar upp flyktiga cancerogena ämnen från luften som kan finnas i inomhusluften t.ex. formaldehyd. &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Olika plantor är olika effektiva luftrenare och en mix av många olika är bra. En av de mest effektiva när det kommer till volativa kemikalier är svärmorstunga. En del växter kan fungera som dammsugare genom att de suger ut sig damm. Det gäller bl.a. aloe vera. 
&lt;p&gt;
Växter ökar också mängden syre i inomhusluften genom att omvandla koldioxid till syrgas. De ökar luftfuktigheten vilket motverkar torr hy och irriterade slemhinnor.
&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Växter som luftrenare och luftfuktare&lt;/h2&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1619"&gt;Växter är alternativa luftrenare&lt;/a&gt;. Faktasamling hos Nyfiken vital. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://science.nasa.gov/headlines/y2001/ast09apr_1.htm"&gt;NASA scientists are learning how to grow plants in space. Such far-out crops will eventually take their place alongside people, microbes and machines in self-contained habitats for astronauts.&lt;/a&gt; NASA. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1724"&gt;Växter är luftfuktare.&lt;/a&gt; Nyfiken vital.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-42274459964964100?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/42274459964964100/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=42274459964964100' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/42274459964964100'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/42274459964964100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/06/ren-inomhusluft-med-vxter.html' title='Ren inomhusluft med växter'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-389866000618729457</id><published>2007-05-14T00:55:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:38:16.533+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Rättvisemärkta varor och Clipper grönt te med ginseng</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;b&gt;Katalogen hos Nyfikenvital är nu lanserad i en första version. Där visas produkter upp som testats i tidningen på en plats. Både att skriva om dem och lägga in dem i katalogen är kostnadsfritt för webbutikerna. Rättvisemärkta varor får dessutom alltid fin marknadsföring kostnadsfritt i nättidningen.
&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Nyfikenvital som jag skriver för har nu katalogen igång i en första version. Kostnadsfritt är att vi:
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt; Skriver om produkten. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt; Lägger in den i katalogen. &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
Produkter som har sigillet &lt;a href="http://www.rattvisemarkt.se"&gt;Rättvisemärkt&lt;/a&gt; får dessutom alltid normalt extra marknadsföring kostnadsfritt. En sådan hittas i vår katalog under kategorin &lt;a href="http://katalogen.nyfikenvital.org/kategori/Gront_te"&gt;Grönt te&lt;/a&gt; och kommer från Clipper.
&lt;p&gt;
&lt;h2&gt;Clipper grönt te med ginseng och Rättvisemärkt&lt;/h2&gt;
&lt;a href="http://katalogen.nyfikenvital.org/clipper_gront_te_med_ginseng_fairworld"&gt;Clipper grönt te med ginseng&lt;/a&gt; innehåller egentligen rysk rot men smakar utmärkt och är stimulerande. Vi gav den extra fin synlighet på vår huvudsida för &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/144"&gt;grönt te&lt;/a&gt; i nättidningen eftersom den hade Rättvisemärkt.
&lt;p&gt;
Rättvisemärkt innebär att de som arbetar med odling, produktion o.s.v. har drägliga arbetsvillkor. Det är en bra märkning och hade jag råd skulle jag köpa allt jag kan Rättvisemärkt.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-389866000618729457?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/389866000618729457/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=389866000618729457' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/389866000618729457'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/389866000618729457'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/05/rttvisemrkta-varor.html' title='Rättvisemärkta varor och Clipper grönt te med ginseng'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-390594701100164945</id><published>2007-03-11T21:47:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:38:22.650+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Stegräknare för hundar</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;i&gt;Ett japanskt företag har utvecklat en stegräknare för hundar. Praktiskt för den lata djurägaren som inte vill promenera hunden i onödan om den sprungit en massa när den varit ensam.&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Stegräknaren kan ju dessutom vara intressant för att övervaka hundens hälsa och få reda på hur långt den sprungit när den rymt.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://www.nyfikenvital.org/files/images/pedometer-for-dogs.jpg"&gt;

&lt;h2&gt;Mer om stegräknaren&lt;/h2&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1582" title="Stegräknare"&gt;Stegräknare för hundar.&lt;/a&gt; Mer information och fler bilder av stegräknaren. Nyfiken vital.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-390594701100164945?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/390594701100164945/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=390594701100164945' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/390594701100164945'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/390594701100164945'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/03/stegrknare-fr-hundar.html' title='Stegräknare för hundar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1046724461322381704</id><published>2007-03-08T15:25:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:30:08.113+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Panda får protes</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;b&gt;En kinesisk jättepanda kommer kanske att få en protes. Hon förlorade 
sina två framtassar och delar av ett bakben i en strid med tre andra kvinnliga
jättepandor under december. &lt;/b&gt;&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Utan sina tassar har hon svårt att äta. 
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/106/303620978_694f6fe37e.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/ucumari/303620978/"&gt;ucumari&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Bilden föreställer andra pandor.
&lt;p&gt;
Personalen tror också att hon kan få svårt att hitta en man utan tassarna.
&lt;p&gt;
Nu hoppas man på att få in idéer om hur man kan ge pandan proteser.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Läs mer&lt;/h3&gt;
Nyheten finns på BBC &lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6430423.stm"&gt; Pining panda prosthetic paw plea&lt;/a&gt;. Du kan läsa mer om jättepandor i Wikipedian: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Giant_panda"&gt;Giant panda&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1046724461322381704?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1046724461322381704/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1046724461322381704' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1046724461322381704'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1046724461322381704'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/03/panda-fr-protes.html' title='Panda får protes'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5110367485339519590</id><published>2007-02-23T15:34:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:30:17.477+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Grodor byter kön av hormoner från urin</title><content type='html'>&lt;i&gt;Rester av p-piller i urinen får vanlig groda att byta. Samtliga grodor blir kvinnor istället för några hannar och några honor.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Forskningen skedde vid Uppsala Universitet där grodorna utsattes för nivåer av ett hormonliknande ämne motsvarande vad som kan uppstå i naturen. Samtliga grodor blev honor.
&lt;p&gt;
Försöken skedde på vanlig groda och afrikansk klogroda.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/179/399784011_64ad469e9c.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h2&gt;Läs mer om forskningen&lt;/h2&gt;
&lt;a href="http://info.uu.se/press.nsf/pm/konsbyte.hos.idB47.html"&gt;Läkemedel i miljön kan leda till könsbyte hos grodor.&lt;/a&gt; Uppsala Universitet.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1555"&gt;P-piller i avloppet får grodor att byta kön.&lt;/a&gt; Nyfiken vital.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5110367485339519590?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5110367485339519590/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5110367485339519590' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5110367485339519590'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5110367485339519590'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/grodor-byter-kn-av-hormoner-frn-urin.html' title='Grodor byter kön av hormoner från urin'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1994771585613159568</id><published>2007-02-12T20:59:00.001+01:00</published><updated>2009-03-26T04:53:53.749+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Se kapypara i djurpark</title><content type='html'>&lt;i&gt;Kapybara, världens största gnagare, finns att se på flera djurparker i Sverige. En kapybara blir ungefär lika stor som en gris.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Mer och bättre information om kapybara finns nu på Pryltrend.com: &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/03/mest-kawaii-kattungar-eller-kapybara.html" title="Kapybara"&gt;Mest Kawaii? Kattungar eller Kapybara?&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kapybaras finns att se på flera djurparker i Sverige. Ursprungligen kommer de från Sydamerika och de lever vild över stora delar av kontitenten. De hålls även för sitt kött.
&lt;p&gt;
Djurparker med Kapybara: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.kolmarden.com/templates/djur.aspx?page_id=88"&gt;Kolmården - Kapybara (Vattensvin).&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.ystaddjurpark.se/kapybara.htm"&gt;Ystadsdjurpark - Kapybara.&lt;/a&gt; 
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/52/163519454_40b86eda56.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/ultimorollo/"&gt;Morti Riuuallon&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Knölen på nosen är en doftkörtel.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/49/179079844_e19f30ba38.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/devittj/"&gt;Devittj&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Läs mer om &lt;a href="search/label/Kapybara"&gt;kapybara&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1994771585613159568?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1994771585613159568/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1994771585613159568' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1994771585613159568'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1994771585613159568'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/se-kapypara-i-djurpark.html' title='Se kapypara i djurpark'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1579151870061208361</id><published>2007-02-08T22:32:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:46.139+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Svensk miljövänlig odling av rosenrot</title><content type='html'>&lt;i&gt;På Öland har man drivit försöksodling av rosenrot under fyra år och projektet ska fortsätta i alla några år till. Bakom projektet står Länsstyrelsen i Kalmar och Sara Hedman Nilsson, Torslunda försöksstation på Öland som tillhör Alnarps Jordbruksuniversitet samt Högskolan i Kalmar. Målet är att få till kommersiell odling av rosenrot på Öland.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/161/383888044_ec5c57e613.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
Frn 2006 års skörd tillverkade Ölands Örtagård egentillverkade rosenrotsprodukter, saft, te, müsli och snapskrydda. Allting sålde slut första kvällen.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/126/383888050_1bf68237af.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Kravodlad rosenrot&lt;/h3&gt;
Rosenroten som odlas på Öland är kravodlad. På sikt är förhoppningen att kommersiell ska komma igång på allvar. 
&lt;p&gt;
Rosenrot är ett naturläkemedel med hög vinstmarginal och stor efterfrågan.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Rosenrot växer naturligt i Sverige&lt;/h3&gt;
I Sverige växer rosenrot naturligt i fjällen och förekommer i mindre utsträckning i Hälsingland, Norrbotten och Bohuslän. På Öland växer den inte naturligt.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/141/383888047_1ac20c1efe.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
Jordmånen är emellertid mycket lämpad för rosenrot. Liksom klimatet i övrigt. Det bör därför finnas goda förutsättningar att starta kommersiell odling av ekologisk rosenrot.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/125/383888042_1be540532a.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Lär dig mer om rosenrot&lt;/h3&gt;
Rosenrot är centraltverkande och påverkar humör och psykisk energi. Populärt brukar den kallas för en adaptogen vari man menar att rosenrot anpassar kroppen för att bättre hantera stress.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/129/383888048_159885192d.jpg?v=0"&gt;
&lt;p&gt;
En troligare förklaring till den effekt rosenrot har är att ämnen i roten verkar milt dopaminstimulerande. Här kan läsa en sammanfattning av hur &lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/176" title="Rosenrot"&gt;rosenrot&lt;/a&gt; fungerar.
&lt;p&gt;
Projektet på Öland har en webbplats där en del information finns om deras satsningar: &lt;a href="http://www.rosenrot.se/"&gt;Medicinalväxtodling på Öland&lt;/a&gt;. Engelska Wikipedia innehåller kortfattad information och en del länkar: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rhodiola_rosea"&gt;Rosenrot&lt;/a&gt;. 
&lt;p&gt;
Bilderna är alla tagna av en Opioła Jerzy och har en creative commons licens. Bilderna finns lagrade på &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/blogg-bilder-bloggning/tags/rosenrot/" title="Rosenrot"&gt;Flickr - Rosenrot&lt;/a&gt;.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1579151870061208361?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1579151870061208361/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1579151870061208361' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1579151870061208361'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1579151870061208361'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/svensk-miljvnlig-odling-av-rosenrot.html' title='Svensk miljövänlig odling av rosenrot'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8086460419016732306</id><published>2007-02-08T20:43:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:30:40.173+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Spåra prärievarg på webben</title><content type='html'>&lt;i&gt;Ett spårningssystem gör det möjligt för webbsurfare att följa vilda prärievargar från Rhode Island, USA. Projektet försöker reda ut hur många prärievargar som finns i området och om antalet växer.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Varje morgon skickar en dosa som prärievargen fått de sista 200 positionerna som den befunnit sig på. Forskarna kan från punkterna skapa en karta över hur djuren rör sig.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/158/352199011_22b72d1c7e.jpg"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/wildphotons/" rel="nofollow"&gt;Wildphotons&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Se hur prärievargarna rör sig&lt;/h3&gt;
Vem som helst kan surfa och titta hur prärievargarna rör sig. Skillnaden mot forskarnas egen kartläggning är att det här ligger en tidsfördröjning så att informationen inte går att använda för att söka reda på prärievarg.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/72/230546479_63f8bfe16e.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/wildphotons/" rel="nofollow"&gt;Wildphotons&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Här finns webbplatsen för att följa prärievargarna: &lt;a href="http://204.17.79.245/website/coyotestudy/"&gt;Coyote study.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om prärievarg&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Coyote"&gt;Coyote.&lt;/a&gt; Wikipedia. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/02/070207-coyote-maps.html"&gt;Coyote-Tracking Web Site Exposes Canine, Human Troublemakers.&lt;/a&gt; National Geographic&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8086460419016732306?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8086460419016732306/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8086460419016732306' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8086460419016732306'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8086460419016732306'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/spra-prrievarg-p-webben.html' title='Spåra prärievarg på webben'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/158/352199011_22b72d1c7e_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2104216473739506203</id><published>2007-02-06T20:24:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:30:50.552+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Film om räddandet av den Tibetanska antilopen (Chiru)</title><content type='html'>&lt;i&gt;Den tibetanska antilopen tjuvjagades tidigare hårt. Nu är den på väg att återhämta sig men det har krävt hårt arbete och hotet är fortfarande stort.
&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Wildlife Conservation Society började arbetet för att rädda den tibetanska antilopen (chiru) redan tidigt under 1990-talet. Dr. George Schaller reste in i Tibet och
upptäckte att tjuvjakt nästan utrotat den tibetanska antilopen.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/98/381956280_728366e82d.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto &amp; copyright: WWF.
&lt;p&gt;
2006 blev det olagligt att handla med delar från antilopen i USA. De långa utsökta
hornen och pälsen är eftertraktade.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Film om den tibetanska antilopen&lt;/h3&gt;
National Geographic World Films och Samuel Goldwyn Films och gjort en film som
visar upp den tibetanska antilopen och arbetet för att rädda den.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/175/381974697_d853978d7f.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Notera bildens copyright.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om Chiru (tibetansk antilop)&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.wcs.org/353624/192174?preview=&amp;psid=&amp;ph=class%2525252525252525253DAWC-14877272"&gt;Tibetan Antelope Listed Under the Endangered Species Act in the U.S.&lt;/a&gt; Wildlife Conservation Society.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nationalgeographic.com/mountainpatrol/"&gt;Mountain Patrol: Kekexili .&lt;/a&gt; Information om filmen om beskyddet av chiru. National Geographic.&lt;br/&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2104216473739506203?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2104216473739506203/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2104216473739506203' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2104216473739506203'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2104216473739506203'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/film-om-rddandet-av-den-tibetanska.html' title='Film om räddandet av den Tibetanska antilopen (Chiru)'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1815381487410415725</id><published>2007-02-04T21:20:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:31:02.298+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Rödhaken lägger ägg och murmeldjuret har vaknat</title><content type='html'>&lt;i&gt;National Geographic rapporterar att murmeldjur och andra djur som går i ide vaknar för tidigt. BBC berättar att ett par rödhakar i England lade ägg redan vid jul.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
En möjlig orsak till att rödhakarna redan börjat lägga ägg kan vara klimatförändringarna. Januari är den varmaste 
i Storbrittanien som finns dokumenterad.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/143/367093658_66b9b00fb8.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/stevewall/" rel="nofollow"&gt;Steve took it&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Allt mindre vinterdvala&lt;/h3&gt;
Brunbjörnar, isbjörnar, murmeldjur och små gnagare har alla fått problem p.g.a. värmen. De vaknar allt tidigare.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/25/52613677_1242230ae9.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/di1980/" rel="nofollow"&gt;Di&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
När de vaknar är det inte säkert att det finns tillräckligt med föda. Det kan även bli problem med ungar som för en del djur föds under vinterdvalan. Det gäller t.ex. brunbjörnen.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om nyheterna&lt;/h3&gt;

&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/newsid_6320000/newsid_6329600/6329623.stm"&gt; Robin chicks hatch ahead of time.&lt;/a&gt; BBC.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/02/070202-groundhog.html"&gt;Hibernating Animals Suffer Dangerous Wakeup Calls Due to Warming.&lt;/a&gt; National Geographic.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/84/211998351_45540c0e73.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/andrea_campi/" rel="nofollow"&gt;Andrea&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Bilderna har alla en creative commons licens och hittades på Flickr.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1815381487410415725?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1815381487410415725/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1815381487410415725' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1815381487410415725'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1815381487410415725'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/rdhaken-lgger-gg-och-murmeldjuret-har.html' title='Rödhaken lägger ägg och murmeldjuret har vaknat'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-275415695664439470</id><published>2007-02-01T17:08:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:31:11.114+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Sötsugna får orsakar vägkaos i Wales</title><content type='html'>&lt;i&gt;BBC berättar att man i Wales smälter isen med en sockerart istället för salt. Sockerarten är bättre för miljön. Men sötsugna får rusar ut på vägarna för att slicka i sig sockret.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Fåren slutar inte ens att slicka på vägen när bilarna kommer. I Halkyn Mountain har fåren rent av orsakat problem i trafiken.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/34/104306141_230e8438b9.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/maddoglintott/"&gt;maddog&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Halkyn är en liten by i norra Wales. Byn är mer än 1000 år gammal.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om de sötsugna fåren&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/newsid_6310000/newsid_6317100/6317161.stm"&gt; Sweet-toothed sheep licking roads.&lt;/a&gt; BBC.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-275415695664439470?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/275415695664439470/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=275415695664439470' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/275415695664439470'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/275415695664439470'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/02/stsugna-fr-orsakar-vgkaos-i-wales.html' title='Sötsugna får orsakar vägkaos i Wales'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6664438132952077691</id><published>2007-01-31T14:28:00.001+01:00</published><updated>2009-03-26T04:54:18.798+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Kapybara är världens största gnagare</title><content type='html'>&lt;i&gt;Världens största gnagare heter Kapybara och lever i Sydamerika. En kapybara blir lika stor som en gris och lever av att beta vattenväxter. Marsvinet som också kommer från Sydamerika lever även det av växter.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
&lt;p&gt;
Nu finns mer och bättre information om kapybara istället på min Pryltrend.com: &lt;a href="http://www.pryltrend.com/2009/03/mest-kawaii-kattungar-eller-kapybara.html" title="Kapybara"&gt;Mest Kawaii? Kattungar eller Kapybara?&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kapybara är världens största gnagare och blir upp till 130 cm lång och 50 cm hög. 
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/29/51247481_3a771bb492.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/nunocardoso/"&gt;NunoCardoso&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kapybaror lever i flockar om 10 upp till 50 djur. Chefen för varje flock är en dominant hane. 
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/25/53488348_34003012e1.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/forresto/"&gt;fo.ol&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kapybaras ungar föds på våren efter en dräktighetstid av 15-18 veckor. Typiskt föds två ungar per kull.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Kapybara gillar vatten&lt;/h3&gt;
Kapybaran lever nära vatten och livnär sig mestadels på vattenväxter men äter även en stor andel av andra växter. Den mesta tiden tillbringas i vatten.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/41/100012005_928ec3da6f.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/brent_nashville/"&gt;Brent and MariLynn&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Den är en imponerande dykare och simmare. En kapybara kan vara under vattnet i 5 minuter och har simhud mellan tårna.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Lever i Sydamerika och föds upp för kött&lt;/h3&gt;
Kapybara lever i Sydamerikan med utbredning från Panama till östra Argentina. Precis som med marsvin föds kapybara upp för sitt kött.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/158/375497395_162545e55e.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Capybara-range.png"&gt;Wikipedia&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Länkar om kapybara&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Capybara"&gt;Capybara.&lt;/a&gt; Wikipedia. &lt;br/&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Bilder&lt;/h3&gt;
Samtliga av bilderna har en creative commons licens och hittades på &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/blogg-bilder-bloggning/"&gt;Flickr.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6664438132952077691?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6664438132952077691/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6664438132952077691' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6664438132952077691'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6664438132952077691'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/kapybara-r-vrldens-strsta-gnagare.html' title='Kapybara är världens största gnagare'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7484549295654213265</id><published>2007-01-28T15:34:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:31:27.012+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Kina erkänner klimatförändringar</title><content type='html'>&lt;i&gt;Kina är en av världens värsta miljöförstörare. De släpper ut mest växthusgaser. Tungmetaller och andra gifter har förstört flera områden i Kina och gjort dem giftiga för de boende. Nu erkänner Kina problemen i en regeringsrapport enligt BBC.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Trots att Kina står för en femtedel av världens befolkning utnyttjar de endast 4% av oljan. Problemet är därför inte enkelt att lösa men ny teknik kan vara en väg.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/54/126070997_d84fd43460.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/canuck01/" rel="nofollow"&gt;orclimber&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Ett kraftverk varje vecka&lt;/h3&gt;
Enligt den nuvarande planeringen för att förse Kinas växande ekonomi med energi ska ett nytt kraftverk öppnas varje vecka. De flesta av kraftverken är koleldade.
&lt;p&gt;
Koleldning släpper ut växthusgaser och bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/61/184754113_4e7a906f13.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/mke1963/" rel="nofollow"&gt;mke1963&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Satsning på förnyelsebara energikällor&lt;/h3&gt;
Kina har emellertid också investerat i förnyelsebara energikällor. Målet är att 15% av energin 2020 ska komma från dessa.
&lt;p&gt;
Framför allt satsar man på vattenkraft.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/73/216602935_c4d9d7d534.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/34616027@N00/" rel="nofollow"&gt;Pat Rioux&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Kina står idag för en så pass hög andel av utsläppen av växthusgaser att övriga åtgärder i världen inte kan räcka till så länge Kina inte löser sina problem. Nuvarande planering räcker inte till och leder inte till minskade utsläpp av växthusgaser.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om klimatförändringarna och globaluppvärmning&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6306881.stm"&gt;China admits to climate failings&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6126242.stm"&gt;Global climate efforts 'woeful'&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/6096084.stm"&gt;Climate change fight 'can't wait'&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/6096594.stm"&gt;Report's stark warning on climate&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Foto&lt;/h3&gt;
Samtliga av bilderna är från Kina och hittades på Flickr. Bilderna har alla en creative commons licens.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7484549295654213265?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7484549295654213265/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7484549295654213265' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7484549295654213265'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7484549295654213265'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/kina-erknner-klimatfrndringar.html' title='Kina erkänner klimatförändringar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5207108891606807143</id><published>2007-01-27T22:57:00.000+01:00</published><updated>2007-12-05T21:37:28.079+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Övrigt'/><title type='text'>Att odla sin egen mat</title><content type='html'>&lt;i&gt;Att själv odla sin mat kan ha sina poänger. Maten smakar bättre. Skillnaden för kryddväxter och tomater är enorm. I vissa fall som för aloe vera kan man spara ordentligt med pengar. Men det kan även vara bra för miljön.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Även om man bor i lägenhet kan man "enkelt" bli självförsörjd när det gäller en del livsmedel. Detta gäller särskilt kryddväxter och med lite övning även tomater.
&lt;p&gt;
Därmed har en miljövinst skett. Du kontrollerar näringen och jorden och miljöfarlig konstgödsel används därför inte. Maten behöver heller inte köras runt med bil.
&lt;p&gt;
I bloggen &lt;a href="http://odla-mat.blogspot.com/"&gt;Odla mat&lt;/a&gt; som jag skriver kan du lära dig mer om detta intressanta ämne.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5207108891606807143?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5207108891606807143/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5207108891606807143' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5207108891606807143'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5207108891606807143'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/att-odla-sin-egen-mat.html' title='Att odla sin egen mat'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8009319929388782552</id><published>2007-01-27T16:59:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:31:44.684+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Kråshaj fotograferad</title><content type='html'>&lt;i&gt;Den 23 januari identifierade personalen vid Awashima Marine Park, Japan, en 
kråshaj, efter att en fiskare rapporterat om en "underlig ålliknande fisk med
rakbladsvassa tänder". &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Den kvinnliga kråshajen var 1,6 lång och fångades in av parkens personal eftersom
den verkade vara sjuk. Några timmar senare dog hajen.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/145/370830994_b8782d1ddc.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
På bilden syns den infångande kråshajen. Bilden är i public domain och finns lagrad på &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/blogg-bilder-bloggning/370830994/"&gt;Flickr.&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Kråshajen är sällsynt&lt;/h3&gt;
Kråshajar befinner sig normalt aldrig nära ytan utan håller till på djupt vatten
i Stillahavet. Det är en hajart som anses vara sällsynt.
&lt;p&gt;
Kråshajen blir drygt 2 meter lång och är utrustad med sex gälar. Den har tänder med sylliknande spetsar. 
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Den utvecklingshistoriskt äldsta hajen&lt;/h3&gt;
Arten tros vara den utvecklingshistoriskt äldsta hajen bland de nu levande och 
man har hittat 80 miljoner år gamla fossiler av kråshaj. Honans dräktighetstid är  ett till två år och hon föder 8 till 12 ungar per gång.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om hajar och kråshaj&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/01/070124-sharks-photo.html"&gt;
Photo Gallery: Rare "Prehistoric" Shark Photographed Alive.&lt;/a&gt; National Geographic.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Frilled_shark"&gt;Frilled shark.&lt;/a&gt; Kråshaj i Wikipedia.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/newsid_6290000/newsid_6295300/6295371.stm"&gt; In pictures: Rare frill shark caught on film.&lt;/a&gt; BBC. En annan bild på den infångade kråshajen.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://educatedearth.net/video.php?id=2844"&gt;Film av den infågande kråshajen.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8009319929388782552?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8009319929388782552/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8009319929388782552' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8009319929388782552'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8009319929388782552'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/krshaj-fotograferad.html' title='Kråshaj fotograferad'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5949358822036616664</id><published>2007-01-25T13:21:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:31:52.002+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Kärnkraftverk måste flyttas inåt land</title><content type='html'>&lt;i&gt;Klimatförändringarna och ett döende hav är nu ett faktum. Givetvis är det viktigt att inte förvärra problemet men ännu viktigare är att börja planera för de störningar som inte går att göra något åt. I UK pågår arbetet för fullt.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
En rapport är nu klar över nödvändiga förändringar inom kärnkraftindustrin. Kärnkraft är naturligtvis otrevlig men samtidigt spär den inte på växthuseffekten ytterligare och klimatförändringarna och andra miljöproblem kan komma att kräva energi för att hantera.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/94/259110332_6498e5d251.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Kärnkraften är omstridd men det som talar för den är att den inte ytterligare spär på växthuseffekten. &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/senoranderson/"&gt;SenorAnderson&lt;/a&gt; 
&lt;p&gt;

&lt;h3&gt;Kärnkraftverk måste ligga inåt land&lt;/h3&gt;
Den brittiska rapporten, som beställdes av British Energy som äger flera kärnkraftverk, pekar på att kraftverk som ligger vid kusten kan behöva flyttas inåt landet och på kortare sikt skyddas med extra åtgärder.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Havet ger kylvatten&lt;/h3&gt;
Idag ligger alla kärnkraftverken vid kusten för att ha enkel tillgång till kylvatten.
&lt;p&gt;
Orsaken är att klimatförändringarna gör att kärnkraftverk vid kusten i framtiden inte kommer att vara säkert.
&lt;p&gt;
- Även om kraftiga höjningar i havsnivån är predikterad till att ske vid årtiondets slut i det värsta scenariet, kan en blandning av åtgärder inklusive kustförsvar, skydd mot översvämningar och förändrad design av kraftverken göra att våra kärnkraftverk är säkra mot effekten av höjningen av havsytan, menar David Norfolk vid British Energy i ett förberett uttalande.
&lt;p&gt;
Några nya kärnkraftverk kommer heller inte att byggas vid kusten.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Läs mer&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6292973.stm"&gt;Climate 'to affect nuclear sites'&lt;/a&gt; BBC.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.british-energy.com/article.php?article=163"&gt;Climate change and nuclear power.&lt;/a&gt; British Energy.&lt;br/&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5949358822036616664?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5949358822036616664/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5949358822036616664' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5949358822036616664'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5949358822036616664'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/krnkraftverk-mste-flyttas-int-landet.html' title='Kärnkraftverk måste flyttas inåt land'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-8575815256385419023</id><published>2007-01-24T13:38:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:01.609+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Fisken fortsätter att dö</title><content type='html'>&lt;i&gt;En tredjedel av alla fiskarter i Kina har utrotats. I USA är situationen inte mycket bättre. I Potomac River i Washington DC har hanfisken börjat lägga ägg.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
De oroande nyheterna rapporterades av National Geographic. 
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Manlig fisk som lägger ägg&lt;/h3&gt;
2004 upptäcktes det att manlig fisk hade börjat lägga ägg i Potomac River. Orsaken
var okänd.
&lt;p&gt;
En amerikansk statlig undersökning har nu med stor sannolikhet hittat orsaken.
Föroreningarna från vanliga hushållsprodukter och flamskyddsmedel förändrar könet
på fisken.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/42/79627965_3925fef254.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/79942649@N00/79627965/"&gt;hollyziggy.&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Det är arten Micropterus dolomieu ("smallmouth bass") som påverkats av de
könförändrade kemikalierna.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;En tredjedel av fisken i Kina är utroad&lt;/h3&gt;
En tredjedel av arterna i Gulafloden har utrotats. Nyheten som rapporteras National Geographic bygger på en officiell rapport från Kina.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Läs mer&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2004/11/1103_041103_potomac_fish.html"&gt;Male Fish Producing Eggs in Potomac River&lt;/a&gt; National Geographic. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/01/070122-sex-change.html"&gt;Sex-Changing Chemicals Found in Potomac River&lt;/a&gt; National Geographic. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/01/070119-fish-china.html"&gt;A Third of Fish Species in China River Extinct, Officials Say&lt;/a&gt; National Geographic. &lt;br/&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-8575815256385419023?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/8575815256385419023/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=8575815256385419023' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8575815256385419023'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/8575815256385419023'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/fisken-fortstter-att-d.html' title='Fisken fortsätter att dö'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6284476027975775996</id><published>2007-01-23T23:07:00.003+01:00</published><updated>2009-03-26T05:10:30.642+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Länkar'/><title type='text'>Länkar - Natur, miljö och djur</title><content type='html'>&lt;i&gt;
Länkar till sajter om miljö, djur och natur. Länkarna markerade med nyheter läser jag själv för att leta nyheter. Bloggarna tittar jag förbi av och till.
&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Länksamlingen kommer att uppdateras fler gånger.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Nyheter om djur, miljö och natur - Svenska sajter&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://djur.feber.se"&gt;Djurfeber - Nyheter om djur.&lt;/a&gt; Trevliga, roliga och informativa nyheter om djur. Bra bilder och intressanta filmsnuttar av djur. Trevlig sajt att surfa in på dagligen.
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://djurbloggen.vegasus.se/"&gt;Djurbloggen - Om djur&lt;/a&gt;
visar nyheter, bilder och filmer om djur. Nyheterna, bloggpostningarna och annat intressant är kort skrivet och bloggen passar därför bra att besöka ofta när man vill några minuters avkoppling med något om djur. Djurbloggen fanns tidigare &lt;a href="http://djurbloggen.wordpress.com/" rel="nofollow"&gt;här&lt;/a&gt; där gamla djurnyheter fortfarande finns.
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://Zoofakta.se"&gt;Zoofakta.se - Fakta om Djur.&lt;/a&gt; Fakta om olika djurarter. Tar bl.a. upp elefanter, marsvin, katter och minigrisar.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Nyheter om miljö, djur och natur&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/animals.html"&gt;National Geographic - Animals &amp; Nature News&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/animals/default.stm"&gt;CBBC - Animals.&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/default.stm"&gt;BBC -  Science/Nature&lt;/a&gt;  &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/996"&gt;Nyfikenvital - Djur/Natur&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.sciencedaily.com/news/plants_animals/"&gt;Sciendaily - Plants/Animals&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://animal.discovery.com/news/news.html"&gt;Animal planet - News&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Länkar om hundar och hundsport&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://www.dombacksmark.se" title="Vallhundar"&gt;Vallhundar - Border Collie.&lt;/a&gt; Lantgård där man kan se vallhundar på vallhundsuppvisning.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Böcker om natur och djur&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://boksson.se/kategori-naturvetenskap,48,33,29,27,28,30,31,32.html?t="&gt;Böcker om natur, djur och naturvetenskap&lt;/a&gt;. Här hittar du böcker om natur och djur.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Bilder på djur och natur&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.flickr.com"&gt;Flickr&lt;/a&gt; är svårslagen när det kommer till mängd och kvalitet. Dessutom finns många bilder med creative commons vilka kan användas utan kostnad. 
&lt;p&gt;
Följande utmärkta bild av en uggla hittades t.ex. på just Flickr: &lt;br/&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/66/174544487_74c827f918.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/parc/"&gt;Parc Cruz&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Bloggar&lt;/h3&gt;
Några bloggar som kan vara kul att läsa. 
Gör som övriga och tipsa om din blogg. Använd kommentarerna här och ange e-post.
&lt;p&gt;
Mat som man odlar själv behöver 
inte köras runt med lastbil och bil, och självklart använder du miljövänlig jord och näring. Läs mer i &lt;a href="http://odla-mat.blogspot.com/"&gt;Odla mat&lt;/a&gt;.
&lt;p&gt;
&lt;a href="http://cleopethra.blogg.se/"&gt;Cleopethra&lt;/a&gt; är en trevlig blogg med vackra foton och bilder. Den tipsar bl.a. om inredning och bland andra varor hittas en del miljövänliga varor. Tipsa gärna Cleopethra om miljövänliga varor att blogga om.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6284476027975775996?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6284476027975775996/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6284476027975775996' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6284476027975775996'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6284476027975775996'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/lnkar-natur-milj-och-djur.html' title='Länkar - Natur, miljö och djur'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-997272543527331030</id><published>2007-01-17T19:31:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:09.642+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Klimatförändringarna - Undergångsklockan närmar sig midnatt</title><content type='html'>&lt;i&gt;Undergångsklockan som indikerar hur nära mänskligheten är till undergång har flyttats två minuter närmare midnatt. Till kärnvapen och andra hot mot mänskligheten läggs klimatförändringarna.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Klockan togs fram av tidningen Bulletin of the Atomic Scientists och står nu fem minuter från undergången: 00.00. Klockan visades i tidningen första gången för 
60 år sedan efter att USA släppte atombomberna över Japan.
&lt;p&gt;
Inte sedan det kalla kriget har klockan flyttats fram.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/51/138014942_ef806373e3.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Vi närmar oss sakta och än så länge säkert undergången. &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/pandiyan/"&gt;Pandiyan&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Klimatförändringarna likställs med kärnvapenhotet&lt;/h3&gt;
Trots att kärnvapen sprider sig och kontrolleras av allt fler i världen likställs klimatförändringarna och den globala uppvärmningen med kärnvapenhotet:
&lt;p&gt;
- Som vetenskapsmän, förstår vi farorna med kärnvapen och deras fruktansvärda effekt, och vi lär oss hur mänskliga aktiviteter och teknik påverkar klimatet på sätt som förevigt kommer att förändra livet på jorden. Som medborgare på jorden har vi ett ansvar att varna allmänheten om de onödiga risker som vi lever med, och den katastrof som närmar sig om vi inte eliminerar kärnvapenhotet och hindrar fortsatta klimatförändringar, förklarade Stephen Hawking vid Bulletin of the Atomic Scientists när klockan flyttades fram.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om klockan&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.thebulletin.org/media-center/announcements/20070117.html"&gt;Clock Moves Forward Two Minutes&lt;/a&gt; Bulletin of the Atomic Scientists. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6270871.stm"&gt; Climate resets 'Doomsday Clock'&lt;/a&gt; BBC.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-997272543527331030?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/997272543527331030/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=997272543527331030' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/997272543527331030'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/997272543527331030'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/klimatfrndringarna-undergngs-klockan.html' title='Klimatförändringarna - Undergångsklockan närmar sig midnatt'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-6515314374290062533</id><published>2007-01-14T10:45:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:22.737+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Värmen gör att tyska brunbjörnar missar vintersömnen</title><content type='html'>&lt;i&gt;Den höga temperaturen i vinter har gjort att tyska brunbjörnar missar vintersömnen enligt BBC. &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Det hela kan orsaka problem genom att björnarna får sina ungar medan de ligger i ide under vintern.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/91/259155242_13e95776d7.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/pitifulpussycat/"&gt;akabyam&lt;/a&gt;.  
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Relaterat&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/cbbcnews/hi/newsid_6250000/newsid_6259100/6259195.stm"&gt; Hot winter stops bears sleeping.&lt;/a&gt; BBC. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Brown_bear"&gt;Brown Bear.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-6515314374290062533?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/6515314374290062533/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=6515314374290062533' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6515314374290062533'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/6515314374290062533'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/vrmen-gr-att-tyska-brunbjrnar-missar.html' title='Värmen gör att tyska brunbjörnar missar vintersömnen'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-1420616312549407772</id><published>2007-01-13T19:20:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:34.077+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Europas tumlare svälter till döds</title><content type='html'>&lt;i&gt;Tumlare svälter till döds i Europas vatten. De lever av fisk men fisken är på väg att dö ut. En viktig orsak tros vara den globala uppvärmningen p.g.a. växthuseffekten. &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Och i Kina har floddelfinen dött ut. Båda uppgifterna kommer via National Geographic.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;För lite sandål för tumlarna att äta&lt;/h3&gt;
Tumlarna äter sandål. Värmen i vattnet ger allt färre sandål finns tillgänglig
&lt;p&gt;
Resultatet blir att tumlarna saknar föda och svälter till döds.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/13/17872335_50dceb4b68.jpg?v=0"&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/theparadigmshifter/"&gt;theparadigmshifter&lt;/a&gt;  &lt;br/&gt;
Strandad avliden tumlare.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Relaterat&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/01/070110-porpoises.html"&gt;Porpoises Starving in Europe Due to Ocean Warming.&lt;/a&gt; National Geographic. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2006/12/061214-dolphin-extinct.html"&gt;China's Rare River Dolphin Now Extinct, Experts Announce.&lt;/a&gt; National Geographic. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Porpoise"&gt;Porpoise.&lt;/a&gt;  Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-1420616312549407772?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/1420616312549407772/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=1420616312549407772' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1420616312549407772'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/1420616312549407772'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/europas-tumlare-svlter-till-dds.html' title='Europas tumlare svälter till döds'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7660141027223572003</id><published>2007-01-12T11:23:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:43.062+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Jättepandor - Zoo Atlanta visar upp ungen Mei Lan</title><content type='html'>&lt;i&gt;Zoo Atlanta, USA, har en jättepanda unge. Den ser mycket trevlig ut på bild. På en av bilderna gör Mei Lan som den heter "yoga". &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Mei Lan är frisk och stark och kan nu röra sig ut från kojan och följa efter sin mamma. Mycket fina bilder av Mei Lan och hennes mor. 
&lt;p&gt;
Pandor gör sig mycket bra på bild.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/103/304626291_379806bd12.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/ucumari/"&gt;ucumari&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Bilden föreställer två andra pandor. Pandorna på bilden parar sig.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Jättepandor på Zoo Atlanta&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.zooatlanta.org/animals_giant_panda_cub_updates.htm"&gt;Lun Lun and Mei Lan updates&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7660141027223572003?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7660141027223572003/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7660141027223572003' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7660141027223572003'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7660141027223572003'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/jttepandor-zoo-atlanta-visar-upp-ungen.html' title='Jättepandor - Zoo Atlanta visar upp ungen Mei Lan'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/103/304626291_379806bd12_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4912467567057558948</id><published>2007-01-10T16:33:00.000+01:00</published><updated>2008-01-23T04:51:36.349+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Hälsa'/><title type='text'>Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser</title><content type='html'>&lt;i&gt;En kost med lägre glykemisk belastning ser inte ut att någon positiv effekt på inflammationsprocesser. Glykemisk belastning räknar effekten av GI multiplicerat med massan kolhydrater och blir därigenom ett mer korrekt mått än bara GI.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
GI är ett mått som används för att välja långsamma kolhydrater. En sådan kost tros kunna ge ett antal positiva effekter på hälsan och underlätta viktnedgång.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Lägre GI påverkar inte inflammatoriska processer&lt;/h3&gt;
Enligt forskningen som är publicerad i Clinical Nutrition verkar en sådan kost emellertid inte resultera i att inflammatoriska processer motverkas.
&lt;p&gt;
Inflammatoriska processer tros kunna vara en bidragande orsak till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och många andra sjukdomar.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/72/201655449_bf490f06c9.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/derfokel/"&gt;phogel&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
Ris är ett livsmedel högt GI. Det omsätts snabbt till energi men energitoppen går också snabbt ner.

&lt;h3&gt;Relaterat om GI&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/85/1/60" title="GL"&gt;Postprandial monocyte activation in response to meals with high and low glycemic loads in overweight women.&lt;/a&gt; American Journal of Clinical Nutrition. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.nyfikenvital.org/?q=node/590" title="GI"&gt;GI-metoden och GI för nybörjare.&lt;/a&gt; Nyfiken vital.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Glycemic_index" title="GI"&gt;Glycemic index.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4912467567057558948?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4912467567057558948/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4912467567057558948' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4912467567057558948'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4912467567057558948'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/glykemisk-belastning-pverkar-inte.html' title='Glykemisk belastning påverkar inte inflammationsprocesser'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-191152015847949602</id><published>2007-01-10T13:27:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:32:52.885+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Panda till Hong Kong</title><content type='html'>&lt;i&gt;Xinhua rapporterar att Hong Kong ska få två pandor. Orsaken uppges vara att fira att det var tio år sedan som Hong Kong togs in i Kina.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Den verkliga orsaken är troligen dels ett pågående projekt där Kina kontinuerligt lyfter fram nyheter av stort media intresse för att skymma nyheter om brott mot de mänskliga rättigheter och allt annat otrevligt som Kina pysslar dem.
&lt;p&gt;
Dessutom kommer det säkert ge fler turister till Kina. 
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/106/303620978_694f6fe37e.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/ucumari/"&gt;ucumari&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Hong Kong får livliga pandor&lt;/h3&gt;
Administration ska välja ut ett par livliga, friska och unga pandor åt Hong Kong.
&lt;p&gt;
Xinhua uppger att det finns cirka 1600 pandor i det vilda varav 1100 finns i 59 olika naturreservat.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Relaterat om jättepandor&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.xinhuanet.com/english/2007-01/10/content_5587583.htm"&gt;Chinese Mainland to present another pair of pandas to HK&lt;/a&gt;. Xinhua. Notera att Xinhua kontrolleras av Kinas kommunistiska regering vilket ofta märks i nyhetsrapporteringen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-191152015847949602?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/191152015847949602/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=191152015847949602' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/191152015847949602'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/191152015847949602'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/panda-till-hong-kong.html' title='Panda till Hong Kong'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5361836211788713150</id><published>2007-01-09T12:44:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:01.533+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Elefanter gillar julgranar</title><content type='html'>&lt;i&gt;National Geographic berättar att julgranar är utmärkt mat för elefanter. 
Elefanterna vid Zoo Berlin får fem julgranar var att smaska på.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
En unik olja i granarna tros kunna underlätta djurens matsmältning.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Trevlig bild på elefant&lt;/h3&gt;
Även om nyheten är kort är den värd ett besök för den trevliga bilden på barn-elefanten som förstärker sin matsmältning med en julgran.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;National Geographic - I bild&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2007/01/070104-christmas.html"&gt;Baby Elephant Eats Christmas Trees.&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5361836211788713150?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5361836211788713150/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5361836211788713150' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5361836211788713150'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5361836211788713150'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/elefanter-gillar-julgranar.html' title='Elefanter gillar julgranar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-4558066771228559542</id><published>2007-01-08T15:31:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:10.815+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Slentrol - Bantningspiller för feta hundar</title><content type='html'>&lt;i&gt;Food and Drug administration som i USA ungefär motsvarar svenska läkemedelsverket har godkänt ett läkemedel för behandling av övervikt hos hundar. &lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Accepterar man att hundar lider lika mycket som människor när de bantar kan det givetvis kanske vara befogat med ett bantningspiller för att underlätta det hela. 
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Längtan efter mat är värst&lt;/h3&gt;
Samtidigt är ju det största problemet för människor vid viktnedgång just att det är svårt att låta bli att äta. Det problemet finns inte för hundar om deras ägare har lite karaktär. 
&lt;p&gt;
Man kan också fråga sig om pengarna som kommer att läggas ner och redan har investerats på detta i forskning, marknadsföring, personalresurser och kostnad för konsument inte bättre kan prioriteras på något annat.
&lt;p&gt;
Men USA är inte Sverige och kultur och värderingar skiljer sig åt.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/33/38913140_0068020ba9.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/33359957@N00/"&gt;bree3564&lt;/a&gt; 
&lt;p&gt;

&lt;h3&gt;Mer om Slentron&lt;/h3&gt;

&lt;a href="http://www.fda.gov/bbs/topics/NEWS/2007/NEW01542.html"&gt;FDA Approves the First Drug for Obese Dogs.&lt;/a&gt; FDA. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.fda.gov/OHRMS/DOCKETS/98fr/E6-22542.htm"&gt;Oral Dosage Form New Animal Drugs; Dirlotapide&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;

&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/147/332090707_e70bc23f2a.jpg?v=0"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/chelsealeigh/"&gt;chelsealeigh&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-4558066771228559542?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/4558066771228559542/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=4558066771228559542' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4558066771228559542'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/4558066771228559542'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/slentrol-bantningspiller-fr-feta-hundar.html' title='Slentrol - Bantningspiller för feta hundar'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-427936202857687589</id><published>2007-01-05T15:14:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:18.546+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>2007 kommer att bli varmast i historien</title><content type='html'>&lt;i&gt;1998 var det varmaste året i historien. Forskare uppskattar nu risken att 2007 blir varmare till 60%. Klimatförändringarna slår nu snabbt och den globala uppvärmningen blir allt mer uppenbar.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Varningen kommer från Hadley Centre och rapporterades av BBC. Det är Hadley Centre som står bakom den ledande modellen för den globala uppvärmningen och bör därför tas på allvar.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/27/63138457_763753f5be.jpg?v=0" align=center&gt; &lt;br/&gt;
Är detta Sverige i framtiden under ett varmare klimat?  &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/frank-wouters/63138457/"&gt;Frank Wouters&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Vad få tänker på är att den globala uppvärmningen mycket väl under en längre tid kan innebära att Sverige blir kallt. Uppvärmningen kan komma att påverka golfströmmen som idag håller kylan borta från Sverige.

&lt;h3&gt;Global uppvärmning på bloggen&lt;/h3&gt;

&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/search/label/Global%20uppv%C3%A4rmning"&gt;Global uppvärmning&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Nyhet från BBC&lt;/h3&gt;

&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6228765.stm"&gt;2007 to be 'warmest on record'.&lt;/a&gt; BBC.
&lt;p&gt;
&lt;h3&gt;Mer om växthuseffekten och den globala uppvärmningen&lt;/h3&gt;

&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming"&gt;Global warming.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Greenhouse_effect"&gt;Greenhouse effect.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-427936202857687589?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/427936202857687589/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=427936202857687589' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/427936202857687589'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/427936202857687589'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/2007-kommer-att-bli-varmast-i-historien.html' title='2007 kommer att bli varmast i historien'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-259889522001205332</id><published>2007-01-04T21:00:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:33.036+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Rekordmånga jättepandor födda i Kina</title><content type='html'>&lt;i&gt;217 jättepandor hålls i fångenskap i Kina för avelsprogram. Under 2006 födde 
de 34 ungar med hjälp av artificiell insemination enligt China Daily. 30 av dem överlevde.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
2005 föddes 12 pandor och 2000 bara nio. Jättepandor hör till den ras som har 
svårast för att föröka sig och de är utrotningshotade.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/103/314422477_af2d2f614a.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/o2ma/"&gt;O2ma&lt;/a&gt;

&lt;h3&gt;Mer om jättepandor&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.chinadaily.com.cn/china/2007-01/04/content_773924.htm"&gt;Giant pandas upset the odds in year of the stork&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Giant_panda"&gt;Gigant panda.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2006/12/jttepanda-fds-i-japan.html"&gt;Jättepanda föds i Japan.&lt;/a&gt; Den här bloggen.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-259889522001205332?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/259889522001205332/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=259889522001205332' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/259889522001205332'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/259889522001205332'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/rekordmnga-jttepandor-fdda-i-kina.html' title='Rekordmånga jättepandor födda i Kina'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/103/314422477_af2d2f614a_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-3961629333170751782</id><published>2007-01-02T17:02:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:45.605+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Afrikanska vildhundar födda i Borås djurpark</title><content type='html'>&lt;i&gt;Afrikanska vildhundsvalpar har fötts tidigare i Borås Djurpark men avlidigt. Borås djurpark berättar nu att tiken Zita födde åtta valpar den 22 oktober.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Det blev sju tikar och en hane.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/127/342578356_050716ef04.jpg" align=center&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.lightmatter.net/gallery/albums.php"&gt;Aaron Logan&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
(Bilden föreställer en annan Afrikansk vildhund)

&lt;h3&gt;Afrikansk vildhund är avlägset släkt med tamhunden&lt;/h3&gt;
Afrikanska vildhunden hör till hunddjuren men är bara avlägset släkt med tamhunden. Tillskillnad från de flesta andra hunddjur (inklusive Dingon) är de mycket svåra att tämja 
&lt;p&gt;
De jagar i flock och bytesdjuren är ofta impalaantilop. De har ett gnyende ljud som kan likna fåglar. Afrikanska vildhundar hör till de mindre rovdjuren på den afrikanska savannen och när lejon, hyenor och andra större rovdjur kommer får de springa iväg.

&lt;h3&gt;Mer om Afrikanska vildhundar&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://www.boraszoo.se/show_news.asp?nID=95"&gt;Äntligen vildhundsvalpar!!!&lt;/a&gt; Borås djurpark. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/African_Wild_Dog"&gt;African Wild Dog.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-3961629333170751782?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/3961629333170751782/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=3961629333170751782' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3961629333170751782'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/3961629333170751782'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/afrikanska-vildhundar-fdda-i-bors.html' title='Afrikanska vildhundar födda i Borås djurpark'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/127/342578356_050716ef04_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-5031888168835913303</id><published>2007-01-02T11:23:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:33:56.064+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Global uppvärmning - USA listar isbjörnar som hotade</title><content type='html'>&lt;i&gt;USA planerar att lista isbjörnar som en hotad art. Orsaken till att isbjörnarna blir färre tros vara klimatförändringarna. Det kommer emellertid troligen dröja ett år innan isbjörnarna blir listade som hotade och får det skydd som det innebär.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Förslaget är resultatet av en domstolsprocess där Greenpeace och Natural Resources Defense Council stämt USA. Isbjörnarnas habitat består av is och den globala uppvärmningen får isen att smälta och ger kortare vintrar. Resultatet blir färre isbjörnar.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/76/167630455_387cde5e59.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.flickr.com/photos/bestrated1/"&gt;Foto: creativity+&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;p&gt;
2080 räknar man med att arktis helt ska ha smält bort vilket kan innebära att isbjörnarna då helt kommer att ha dött ut i det vilda.

&lt;h3&gt;Relaterat om isbjörnar&lt;/h3&gt;
&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/6213179.stm"&gt; US accepts threat to polar bears&lt;/a&gt; BBC News.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.ens-newswire.com/ens/jan2007/2007-01-02-03.asp"&gt;Polar Bears May Be Listed as Threatened in the USA.&lt;/a&gt; Environment News Service (ENS). &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://alaska.fws.gov/fisheries/mmm/polarbear/issues.htm"&gt;Proposal to List the Polar Bear as Threatened Under the Endangered Species Act.&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2006/12/isbjrnar-blir-kannibaler-pga.html"&gt;Isbjörnar blir kannibaler p.g.a. växthuseffekten.&lt;/a&gt; Denna blogg.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Polar_bear"&gt;Polar bear.&lt;/a&gt; Wikipedia.&lt;br/&gt;
&lt;a href="http://www.polarbearsinternational.org/bear-facts/"&gt;Bear facts.&lt;/a&gt; Polar bears international&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-5031888168835913303?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/5031888168835913303/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=5031888168835913303' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5031888168835913303'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/5031888168835913303'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/global-uppvrmning-usa-listar-isbjrnar.html' title='Global uppvärmning - USA listar isbjörnar som hotade'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/76/167630455_387cde5e59_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-7747318439687462055</id><published>2007-01-01T17:06:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:34:04.011+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><title type='text'>Global uppvärmning - Enormt isblock lossnade från Arktis</title><content type='html'>&lt;i&gt;BBC berättar att det största isblocket på 25 år har lossnat från Arktis. Isblocket lossnade redan augusti 2005 men det hela detekterades först nu.&lt;/i&gt;
&lt;p&gt;
Isblocket är större än Manhattan och man är orolig för att det kan orsaka problem för oljeplattformar.

&lt;h2&gt;Global uppvärmning orsakar problem&lt;/h2&gt;
Regionen där isblocket lossnade var 3 grader varmare sommaren 2005. Forskare berättar för BBC att flera isblock har lossnat och att detta tillsammans kan vara ett tecken på den globala uppvärmningen.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/28/54090518_c2e1c19116.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/kenyai/"&gt;Kenyai&lt;/a&gt; &lt;br/&gt;
(Bilden föreställer inte isberget)

&lt;h2&gt;Relaterat&lt;/h2&gt;

&lt;a href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/6218333.stm"&gt;Huge Arctic ice break discovered.&lt;/a&gt; BBC. Hela nyheten. &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming"&gt;Global warming&lt;/a&gt; Engelska Wikipedia.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-7747318439687462055?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/7747318439687462055/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=7747318439687462055' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7747318439687462055'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/7747318439687462055'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2007/01/globala-uppvrmningen-enormt-isblock.html' title='Global uppvärmning - Enormt isblock lossnade från Arktis'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/28/54090518_c2e1c19116_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2115308515913598812</id><published>2006-12-28T15:14:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:34:15.188+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Växthuseffekten'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Isbjörnar blir kannibaler p.g.a. växthuseffekten</title><content type='html'>En del isbjörnar har "alltid" tvingats kvar på platser i Alaska och Kanada under sommaren när isen smälter. Under den här perioden får de klara sig utan mat eller, vilket är ett problem på en del orter, ta mat från sopor. 
&lt;p&gt;
När isen kommer kommer igen kan de vandra tillbaka. Problemet nu är att det tar allt längre tid innan isen återkommer. Isbjörnarna måste svälta längre period och de kan "förfalla" till kannibalism.
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/30/42283057_0717a18671.jpg" align=center&gt;&lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/different/42283057/"&gt;Different&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
Det är U.S. Geological Survey Alaska Science Center som har undersökt det hela. De har också utvecklat en karta med Flash där man kan följa hur isbjörnar och andra djur från Nordpolen vandrar: &lt;br/&gt;
&lt;a href="http://alaska.usgs.gov/science/biology/wandering_wildlife/"&gt;
Wandering Wildlife, Satellite and Radio Telemetry Tracking Wildlife Across the Arctic
&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2115308515913598812?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2115308515913598812/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2115308515913598812' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2115308515913598812'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2115308515913598812'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2006/12/isbjrnar-blir-kannibaler-pga.html' title='Isbjörnar blir kannibaler p.g.a. växthuseffekten'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/30/42283057_0717a18671_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-3183943223432023357.post-2682020723858160292</id><published>2006-12-28T00:24:00.000+01:00</published><updated>2007-07-19T18:34:22.932+01:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Djur'/><title type='text'>Surikater dödar för att få föda barn</title><content type='html'>I Sydafrika filmas surikater för forskning. Filmerna går även att se i en TV-serie på Animal planet och Discovery Mix.
&lt;p&gt;
I avsnitten kan man se hur ledarhonan Flower ibland kan döda ungar fr andra surikater. Bara ledarhonan får föda ungar och för att bli ledarhona krävs ständig kamp. Ytterligare strid krävs för att få fortsätta vara ledarhona. Belöningen är den exklusive rätten att få föda ungar.

&lt;h2&gt;Surikater i Nature&lt;/h2&gt;
12 års forskning om detta och andra mörka sidor hos surikaterna finns nu sammanfattade i en artikel i Nature. 
&lt;p&gt;
Artikeln i sammandrag: &lt;a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2006/12/061220-meerkats.html"&gt;Meerkat Moms Fight for Right to Have Babies, Study Shows&lt;/a&gt;
&lt;p&gt;
&lt;img src="http://farm1.static.flickr.com/23/29455204_1f15e591ce.jpg"&gt; &lt;br/&gt;
Foto: &lt;a href="http://www.flickr.com/photos/tims-shots/"&gt;Timson&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/3183943223432023357-2682020723858160292?l=vetenskap-forskning.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/feeds/2682020723858160292/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=3183943223432023357&amp;postID=2682020723858160292' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2682020723858160292'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/3183943223432023357/posts/default/2682020723858160292'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://vetenskap-forskning.blogspot.com/2006/12/surikater-ddar-fr-att-f-fda-barn.html' title='Surikater dödar för att få föda barn'/><author><name>Hans Husman</name><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://farm1.static.flickr.com/23/29455204_1f15e591ce_t.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
